Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Skilj på tekniska justeringar och ambitionshöjning i elcertifikatsystemet

Ett något högre elcertifikatpris till följd av kvotjusteringar är inte höjda subventioner utan snarare en återgång till mer normala och marknadsmässiga elcertifikatpriser. Åtgärder som är direkt nödvändiga för investeringsklimatet och måluppfyllelsen i systemet.

Publicerad: 6 juli 2015, 07:48

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ElproduktionVindkraftEnergipolitik

REPLIK. Henrik Wachtmeister och Jan Hedman, Föreningen Svenskt Landskapsskydd (FSL) kritiserar i en replik 24 juni stödet till förnybar elproduktion. Författarna gör dock det klassiska felet att blanda ihop politisk ambitionsnivå med de tekniska justeringar som är direkt nödvändiga för marknadens funktionssätt och som borde ha genomförts för flera år sedan.

Vindkraftens motståndsrörelse FSL skriver att Energimyndigheten har föreslagit att subventionerna till förnybar elproduktion bör öka för att nå målet till 2020. Det är oklart om de avser de rent tekniska justeringarna som behövs för måluppfyllanden och som är av tjänstemannakaraktär eller om de avser justeringarna för att stimulera en utbyggnad om 2 TWh elproduktion till 2020 som är av politisk karaktär.

Då det senare är extra kvotjusteringar som förelås inträda först år 2018 kan vi anta att det är de tekniska justeringarna som författarna avser.

Det finns i dag ingen politisk oenighet kring de tekniska justeringarna som behövs för att systemet ska kunna fungera som det ska och att den befintliga måluppfyllelsen ska kunna uppnås. Däremot finns en politisk oenighet kring utökad målnivå, även om en politisk majoritet stödjer det.

Författarna uppvisar stora kunskapsbrister i hur elcertifikatsystemet fungerar och dess syfte, när de anser att inga kvotjusteringar ska göras eftersom vi förväntas ha ett elöverskott under överskådlig tid. Dessutom anser de att utbyggnaden av vindkraft ska tillåtas att bromsa på grund av överskottet eftersom det är så marknaden ska fungera.

Hade överskottet av elcertifikat varit relaterad till överutbyggnad av vindkraft hade författarna haft rätt i att det stora överskottet och följaktligen det låga elcertifikatpriset är en bekräftelse på att marknaden fungerar, eftersom det då hade varit korrekt prissignal till marknaden att bromsa utbyggnaden.

Men utbyggnaden av vindkraft har hittills i princip varit såsom den förväntas av systemet, endast cirka 1,5 miljoner elcertifikat jämfört med överskottet på 13,1 miljoner vid ingången av året kan förklaras av att vi har byggt för mycket. Att överskottet har kunnat bli så pass stort beror snarare på tidigare prognosfel av elförbrukningen, tekniska justeringar som borde ha gjorts för flera år sedan - redan inför samgåendet med Norge.

Det stora överskottet innebär att systemet är i kraftig obalans, vilket har lett till att investeringarna nu snabbt avtar. Görs inga tekniska justeringar blir det därför svårt att nå målet.

Det elcertifikatpris vi har i dag som är på en artificiellt låg nivå, har naturligtvis varit en stor fördel för elkonsumenterna, där det pressade elpriset mer än väl kompenserat för kostnaden för utbyggnaden. Enligt simuleringar från teknikkonsultföretaget Pöyry var det genomsnittliga elpriset under 2013 cirka 5 öre per kWh lägre än vad det hade förväntats vara utan utbyggnaden. Under samma under betalade elkonsumenten i snitt 2,7 öre per kWh till förnybar el.

Ett något högre elcertifikatpris till följd av kvotjusteringar är inte höjda subventioner utan snarare en återgång till mer normala och marknadsmässiga elcertifikatpriser. Åtgärder som är direkt nödvändiga för investeringsklimatet och måluppfyllelsen i systemet.

Mattias Wondollek, elnät och marknad, Svensk Vindenergi

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News