Sinande Emån akut kris – så ska Eksjö lära sig snåla med vattnet

Eksjö kommun har sedan början på augusti bevattningsförbud. Men från fontänen ”Lekande barn II” – två nakna barn som brottas med en fisk – framför stadshuset sprutar vattnet. Den är omgiven av en prunkande blomsterrabatt och synlig från Annelie Häggs (C) arbetsrum.

– Vi köper in vatten från Jönköping för att vattna våra blommor. Vi landade i att det förgyller tillvaron, säger kommunstyrelseordföranden.

Vattnet i fontänen pumpas runt i ett slutet system och fylldes på innan förbudet infördes, betonar Annelie Hägg. Det är två viktiga detaljer att påtala. I juli uppmanade kommunen alla att spara på det kommunala vattnet och sprutade samtidigt med sprinklers i rondellerna. Tilltaget ledde till kritik som blev en riksnyhet.

– Att reagera på det är jättesunt. För det handlar om hur vi hjälper varandra att vara kloka i de här sammanhangen, säger Annelie Hägg.

Vad fick ni för reaktioner när ni införde bevattningsförbud?
– När det sker förändringar kan det skrivas insändare, komma telefonsamtal och sådant. Men det kom ingenting om bevattningsförbudet. Det visar vilken förståelse för och kunskap man har om det.

Annelie Hägg och Centerpartiet fick nära 20 procent av rösterna i valet 2018. Foto: JEPPE GUSTAFSSON

Annelie Hägg och Centerpartiet fick nära 20 procent av rösterna i valet 2018. Foto: JEPPE GUSTAFSSON

För Eksjöborna är situationen inte ny. De senaste åren har besparingsåtgärder, låga vattennivåer och förbud varit vanliga. Invånarna har i sommar sänkt förbrukningen med 8–10 procent.

– Det är viktigt att informera kontinuerligt så att folk faktiskt får följa utvecklingen. Vi gick ut i förväg och sa att troligtvis blir det förbud längre fram. Man behöver bygga upp medborgarnas förståelse.

Kommunen vill använda Försjön som reservvattentäkt och inväntar beslut från mark- och miljödomstolen. Men ett positivt besked skulle inte hjälpa nuläget. Nivån i Emån beräknas vara kritiskt låg oktober ut. Läget kompliceras av att ån förser sex kommuner med dricksvatten. Fyra av dem har infört bevattningsförbud.

Varje kris försämrar dessutom möjligheterna att möta en ny. 

– Om vattensystemen inte hinner återhämta sig blir det sämre och sämre för varje år. Man nallar på bufferten som vi hade förr, säger Frida Moberg, samordnare för klimatanpassning på Länsstyrelsen Jönköping. 

Emån är känd för sin stora artrikedom och är populär bland sportfiskare. Vattnet ska räcka till industrier, jordbruk, flora, fauna och invånare. Det är inte alltid lätt att få alla intressenter att dra åt samma håll, konstaterar hon. 

– Det finns stora och små aktörer. Aktörer med jättebra kunskap och de som tycker att deras egna behov behöver gå före. Då blir det svårare, så klart.

Länsstyrelsen Jönköping jobbar tillsammans med kommunerna för att förbereda samhället inför en framtid där extremväder blir vanligare. I åtgärdsprogrammet ”Anpassning till ett förändrat klimat” jämförs arbetet med en boxningsmatch. Klimatförändringarnas slag kommer, men när och hur de drabbar samhället vet vi inte. Eller med vilken styrka. ”Vad händer om det kommer en rak höger?” undrar landshövdingen Helena Jonsson i förordet. 

I programmet listas åtgärder som ska göra länets kommuner rustade för framtiden. För Eksjö är brister i vattenförsörjningen en prioriterad fråga. Kommunens VA-ledningsnät är föråldrat. Förnyelsearbete ska prioriteras för att minska läckor, risk för smitta och kontaminering. Ett annat fokusområde är att behålla vattnet i landskapet.

– Det kan innebära att man bygger våtmarker, en damm eller återskapar vattnets naturliga vägar. Allt som fördröjer vattnets väg genom landskapet är bra, säger Frida Moberg. 

På frågan om Eksjö i dag är tillräckligt rustat för ett annorlunda framtida klimat svarar hon diplomatiskt att alla kommuner har ett jobb att göra.

– Eksjö är varken bättre eller sämre än länet som helhet. Alla kommuner har olika behov. 

Frida Moberg tycker dock inte att politiker pratar tillräckligt om de framtida risker som ett förändrat klimat innebär. Det är ofta först när en kommun drabbas av extremväder – som en översvämning – som allvaret sjunker in.

– Till stor del behöver man ha råkat ut för någonting, sedan kommer diskussionen. De kommuner som råkat ut för flera saker har ett förebyggande arbete och pratar om risker på ett helt annat sätt, säger hon.

LÄS MER: Chockhöjd vattenavgift på vissa håll – ny rapport pekar på stora klyftor

LÄS MER: Vattnet – Kommunsveriges dåliga samvete: ”Blir ett problem förr eller senare”

Tre nyckelord styr länsstyrelsens arbete. Klimatet kommer att bli varmare, torrare, blötare. För vissa går inte den bilden ihop. Det är en pedagogisk utmaning att förklara en framtid med både mindre och mer vatten, konstaterar Frida Moberg. Annelie Hägg instämmer.

– Det är definitivt så. Det är mellan ytterligheterna torka, värmebölja och sedan skyfall vi rör oss. Vi jobbar mycket med att informera om dagvattenhantering. Vi träffar markägare tillsammans med länsstyrelsen för att informera och kunskapa ihop och tar fram åtgärder för att hantera de här situationerna. 

Lea Petersson, miljöpartist i Eksjö, säger att ämnet är komplicerat.

– Ibland ger vi oss inte på det. Folk har inte det tålamodet. Det är sällan någon är så intresserad att de orkar höra mer än en eller två meningar, sedan vill de gå vidare till nästa fråga.

Hur gör de andra partierna i kommunen?
– De väljer andra, bättre frågor. Som att sänka skatten, till exempel. De lite överlåter ansvaret till oss, och vi försöker att inte ducka. 

Lea Petersson var en av tre kandidater för MP i kommunalvalet. ”Det är inte klokt. Det är hemskt”, säger hon. Foto: JEPPE GUSTAFSSON

Lea Petersson var en av tre kandidater för MP i kommunalvalet. ”Det är inte klokt. Det är hemskt”, säger hon. Foto: JEPPE GUSTAFSSON

Eksjös miljöpartister hyr en lokal där staden är som mest pittoresk. De delar den med Eksjös tjejjourer. En lapp i skyltfönstret uppmanar förbipasserande att Återbruka mera! En handmålad tavla upplyser konsumenter om att det är bra att använda, vårda och laga det man redan har och dåligt att köpa nytt. 

Till skillnad från Annelie Hägg tycker Lea Petersson att vattenfrågan inte fick någon vidare plats i valrörelsen. Hon jämför med 2016. Efter två år med ovanligt lite nederbörd infördes den vintern sparkrav och förbud. Alla i kommunen förstod då allvaret – men nu tänker ingen på klimatet, hävdar hon.

– Det är som bortblåst, något måste till. Det är hemskt att säga, men först när katastrofer inträffar börjar folk fatta och tänka att vi måste göra något åt problemen.

Ett problem enligt Lea Petersson är att partier säger sig bry sig om klimatet men inte är beredda att föreslå verkliga förändringar. 

– Vi ser sällan motioner som gäller miljön om de inte samtidigt gagnar ekonomin.

LÄS MER:

Professor: ”Vatten borde vara dubbelt så dyrt”

Kommunrankning: De är bäst på Agenda 2030 – ”Vi har fokuserat på fakta”