Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Se samhällsekonomin i kloka renoveringar

Även om klimatavtalet som slöts i Paris var en viktig framgång för klimatet, är det bara ett startskott för klimatarbetet. Sveriges främsta roll i det fortsatta arbetet är som föregångsland, och en stor utmaning ligger i att ta itu med det enorma renoveringsbehov som finns i miljonprogrammets energislösande hus.

Publicerad: 4 januari 2016, 08:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ökad trygghet, nya arbetstillfällen, minskad kriminalitet – den samhällsekonomiska nyttan av renoveringar i miljonprogrammen kan bli stor.

Foto: Holger Ellgaard


Ämnen i artikeln:

EnergieffektiviseringHållbart byggandeMiljonprogrammetKlimatBostadsbyggandeEnergipolitik

Nyligen presenterade Boverket och Energimyndigheten förslag kring ökad energirenovering, som tyvärr kommer att få små effekter. För att fler renoveringar ska komma till stånd krävs helt enkelt ett bredare samhällsekonomiskt perspektiv.

Nästan åtta av tio lägenheter i flerbostadshus finns i hus byggda före 1980, många av dem i de slitna miljonprogramshusen där energianvändningen kan vara dubbelt så hög som i moderna hus.

Den höga energianvändningen leder till påfrestningar på energisystemet under kalla vinterdagar. Det är då fjärrvärmebolagen tvingas elda med fossila bränslen för att klara uppvärmningsbehovet och för de fastigheter som värms med el ökar behovet av importerad kolkraft. Dessa byggnader spelar en central roll i energi- och klimatarbetet och för Sveriges ambitioner att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Inom EU är man medveten om byggnadssektorns roll. Alla medlemsländer ska därför i början av 2017 visa hur de tänker arbeta med energieffektivisering och renovering. Under 2015 har Boverket och Energimyndigheten haft i uppdrag att ta fram förslag som kan få fart på renoveringarna.

I den rapport som lämnades till regeringen mitten av december föreslår myndigheterna ökade informationsinsatser och att kreditgarantier ska kunna ges för renoveringsåtgärder – men de menar samtidigt att detta endast marginellt kan bidra till att öka renoveringstakten.

Myndigheterna konstaterar att det främsta hindret är att det är svårt att få fastighetsekonomisk lönsamhet i renoveringar i områden där hyrorna inte kan höjas i tillräcklig omfattning. Ofta gäller detta just miljonprogramsområdena där behovet för renovering också är som störst.

Vi menar att det krävs ett bredare samhällsekonomiskt och socialt perspektiv i en kommande renoveringsstrategi. Sverige står i dag inför en liknande utmaning som när miljonprogrammet en gång byggdes, men behoven är nu ännu större. Vi behöver bygga omkring 70 000 nya bostäder per år för att klara befolkningstillväxten och har ett akut behov av bostäder för nyanlända. Samtidigt måste minst lika många bostäder renoveras varje år fram till 2050, och vi har stora utmaningar med en ökad segregation och utanförskap, inte minst i miljonprogramsområdena.

Det finns en rad goda exempel som visar på möjligheterna att skapa samhällsekonomiska och sociala mervärden i samband med renovering. Det handlar om ökad trygghet, nya arbetstillfällen, minskad kriminalitet och minskat utanförskap. Vad tjänar samhället på bättre fungerande bostadsområden?

En strikt fastighetsekonomisk kalkyl, där energibesparingar ska betala hela renoveringskostnader och inte bara de energieffektiviserade åtgärderna, hindrar inte bara en ökad renoveringstakt, det riskerar också innebära att andra nödvändiga åtgärder för att minska boendesegregationen inte genomförs.

Boverket och Energimyndigheten ger inga förslag till hur renoveringstakten ska öka, utan konstaterar att man behöver fortsätta se över ”hur det problemet ska lösas”. Det stöd till energieffektivisering och upprustning av socioekonomiskt utsatta områden som regeringen har föreslagit för 2016-2020 är ett steg i rätt riktning.

Men det som krävs är ett långsiktigt och samlat grepp som ser till hela paletten av social, ekologisk och ekonomisk nytta för samhället av en genomgripande upprustning och energieffektivisering av slitna bostadsområden. Om vi lyckas med det kan vi vara en god förebild för andra länders klimat- och hållbarhetsarbete.

Conny Pettersson, vd Swedisol, branschorganisationen för isoleringsföretag

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News