Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Så stoppar växter mikroplast i dagvattnet

Publicerad: 15 juli 2021, 07:27

Biofiltret vid Sundsvallsbron har tre sektioner — två med växter och en utan —  för att forskarna vid LTU ska kunna jämföra hur filtret fungerar i olika utformning. Slutsatsen är att växterna förbättrar reningen av den mikroplast som dagvattnet för med sig från bron. Bilden är tagen på försommaren när växterna ännu inte hunnit bli så stora. Godecke Blecken, professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet har forskat om filtret.

Växter hjälper till att rena dagvattnet från mikroplast och andra föroreningar. Nu kan försöken med biofilter vid Sundsvallsbron hjälpa kommunernas VA-bolag att begränsa spridningen även i tätare bebyggelse.


Ämnen i artikeln:

MiljöVA-systemStadsplanering

Under ett kraftigt regnväder kan dagvattnet föra med sig över hundra miljoner små partiklar av mikroplast från den nya bron över Sundsvallsfjärden.

– Hela E4:an är 200 mil lång, sträckan över bron är bara två kilometer. Stora mängder mikroplast och andra föroreningar frigörs från bildäck och vägbeläggningen och rinner ut i naturen, säger Godecke Blecken, professor inom VA-teknik vid Luleå tekniska universitet (LTU).

När Sundsvallsbron började byggas för tio år sedan såg Trafikverket också över konsekvenserna för miljön. Som en följd av det byggde myndigheten vid varje brofäste en anläggning för att samla upp och rena dagvatten, innan det rinner vidare ner i fjärden.

Nu har en grupp forskare vid LTU testat olika metoder att rena dagvattnet från den hårt trafikerade bron.

– Biofilter med växter ovanpå ett filter av sandbaserat material verkar fungera bäst. Det har bättre reningsgrad och bättre reningsfunktion än biofilter utan växter, säger Godecke Blecken.

LÄS MER: Hur funkar ett biofilter?

Allt större resurser satsas på att minska spridningen av mikroplast. Det handlar om mycket små plastbitar på några mikrometer eller millimeter. När mikroplasten hamnar i naturen tar det lång tid innan den bryts ner. Plastpartiklarna sprids över stora områden, tas upp av fiskar och andra djur och har även påträffats i Antarktis.

När dagvattnet rinner ner från vägbanan på Sundsvallsbron hamnar det först i en kammare av betong, där det fylls upp till en viss nivå samtidigt som grövre sediment sjunker till botten. Sedan passerar vattnet en oljeavskiljare innan det når biofiltret, som består av sand och fint stenkross. Under filtret finns ett dräneringsskikt med grövre grus och ovanpå filtret växter. 

– Vi vill minska mängden partiklar som når in till biofiltret så gott det går. Det fördröjer tiden tills vi behöver gräva upp och fylla på med nytt filtermaterial och plantera nya växter, säger Anna Maria Kullberg, dagvattensamordnare på MittSverige Vatten & Avfall (MSVA), som sköter driften av anläggningen.  

Varje år passerar cirka fem miljoner fordon på Sundsvallbron. För MSVA, som ägs gemensamt av kommunerna Sundsvall, Timrå och Nordanstig, är det viktigt att dagvattnet från bron inte orenat når Sundsvallsfjärden. Med jämna mellanrum transporterar bolaget bort den olja och det sediment som samlas i den cirka 500 kvadratmeter stora anläggningen.

Anna Maria Kullberg får många frågor från VA-bolag i andra kommuner, som också planerar att satsa på biofilter för att begränsa spridningen av mikroplast via dagvattnet. 

– För VA-branschen är det goda nyheter att filtrering genom biofilter fungerar bra på den här typen av föroreningar. Om flödet av dagvatten är mindre, till exempel på kortare vägavsnitt eller vid parkeringsplatser, kan man ha mindre, men kanske fler anläggningar, säger hon.

LÄS MER: Vilken sorts växter funkar bäst i biofiltret? 

Valet av växter är viktigt, eftersom de ska klara ett svenskt klimat och samtidigt tåla både torra och fuktiga förhållanden. Ett bra alternativ är gräs som växer i våtmarker eller på myrar, till exempel starr- och tågarter. Hur bra växterna är på att ta upp tungmetaller och andra föroreningar spelar också roll. 

– Man kan inte ha vass och säv och andra våtmarksväxter ovanpå ett biofilter, för dem blir det för torr miljö. Samtidigt måste växterna klara att bli dränkta när det är ihållande regnväder, säger Anna Maria Kullberg.

Vad är mikroplast?

Ett samlingsnamn för små plastfragment, upp till fem millimeter.
 

Mikroplaster delas ofta upp i två grupper, primär och sekundär.

Till den primära gruppen hör de som har tillverkats avsiktligt för att användas som råmaterial inom plastindustrin eller tillsats i kosmetika.  


Sekundär mikroplast kommer från större plastföremål som har brutits ner till mindre, till exempel plastpåsar och annat plastskräp som bryts ner till mikroplaster i naturen när det exponeras av solljus. Slitage av vägar, bildäck och konstgräsplaner genererar också sekundär mikroplast.

Källa: Naturvårdsverket

 

 

 

 

Torbjörn Tenfält

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News