Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Regeringen måste ta ansvar för klimatförändringarna

Klimatförändringar kommer att påverka svenska städer drastiskt, och den tidigare statliga utredningen om klimatanpassningar var långt ifrån tillräcklig. Nu måste regeringen ta sitt ansvar för en nationell samordning, ta fram en tydlig finansieringsmodell och säkerställa en adekvat anpassning av lagstiftningen. Måste det ske stora klimatrelaterade olyckor innan regeringen tar krafttag i frågan?

Publicerad: 15 december 2017, 04:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Regeringen tillsatte 2015 en klimatanpassningsutredning vars direktiv, enligt debattörerna, var för snäva i flera områden


Ämnen i artikeln:

KlimatRegeringenMiljö

Klimatanpassningen av samhället är en fråga ingen kan blunda för eftersom vi alla riskerar att drabbas. Det gäller inte bara kuststäder med stigande havsnivåer. Allt kraftigare stormar och extrema skyfall kan drabba alla städer.

Regeringen tillsatte 2015 en klimatanpassningsutredning vars direktiv var för snäva i flera områden. Bland annat utreddes bara ny bebyggelse. Utredningen slog också fast att stat och kommun saknar juridiskt ansvar för stöd till klimatanpassningsåtgärder. Såväl privata husägare som fastighetsbolag lämnas därmed i sticket. Regeringen behöver ta sitt ansvar för en nationell samordning, ta fram en tydlig finansieringsmodell och säkerställa en adekvat anpassning av lagstiftningen.

Hur sårbara har vi råd att vara? Vi behöver tänka om, bygga rätt och vara väl rustade. I Göteborg har vi därför samlat frågor om översvämningar i ett tematiskt tillägg till översiktsplanen med strategier om anpassning efter hand. Vi föreslår även vilken översvämningshändelse vi bör dimensionera efter vid klimatsäkring av staden. Åtgärder i stor skala, som exempelvis en barriär i havet som i London, kräver en nationell finansieringsmodell – vilket gäller för alla svenska städer, inte bara Göteborg.

I direktivet för den statliga klimatanpassningsutredningen ingick att analysera hur ansvaret skulle fördelas mellan staten, kommunerna och enskilda för att anpassa pågående och planerad markanvändning och bebyggd miljö till ett gradvis förändrat klimat. Utredningen skulle även klarlägga lagstiftningshinder, utreda finansiering och särskilt studera dagvattenfrågor.

Utredningen begränsade sina frågor till ras, skred och erosion. Till exempel studerades inte effekter av värmeböljor. Dessutom begränsades utredningen till att endast omfatta ny bebyggelse som planläggs genom detaljplan samt utgick från ett skadeståndsansvar. I och med det anser utredningen att det saknas ett juridiskt ansvar för kommunerna och staten. Eftersom skadeståndsrättsligt ansvar saknas så kan vare sig kommunerna eller staten bidra med åtgärder för befintlig bebyggelse enligt utredningen. Fastighetsägarna lämnas därmed i sticket. Det gäller såväl fastighetsbolag som privata husägare. Det är fel tänkt. Det är en häpnadsväckande slutsats som omöjliggör statlig inblandning i klimatanpassningen.

Utredningens förslag att skjuta på frågan om finansiering till en oviss nationell strategi är olyckligt. Redan nu borde man kunna föreslå statligt stöd och en ny finansieringsmodell för åtgärder. Varför inte ge kommunerna rätt att fondera pengar från exploateringsföretag och som i Nederländerna och Danmark låta kommunerna ta ut en översvämningsavgift via den kommunala taxan för vatten och avlopp?
I utredningen finns en kostnadsberäkning för klimatanpassning för hela landet om totalt 137 – 205 miljarder till år 2100. De är sannolikt underskattade eftersom kostnaderna för att enbart klimatanpassa Göteborg beräknas vara 30 miljarder.

Samordning på den statliga sidan är bristfällig och ineffektiv. Ingen har ett helhetsansvar, förutom statsrådsberedningens generella ansvar. Klimatanpassningsutredningen borde ha föreslagit en samordnande myndighet för helheten. Att Boverket fått ett begränsat ansvar är inte på långa vägar tillräckligt. Hela samordningsfrågan skjuts även den till en eventuell framtida nationell strategi för klimatanpassning.

Dagens lagstiftning är otillräcklig för klimatanpassningsfrågor. Utredningen har i huvudsak koncentrats kring plan- och bygglagstiftningen. Konflikter med annan lagstiftning som till exempel miljöbalken är inte utredd. Eftersom flöden i vattendrag och havsnivåer ökar behöver vattendomar omprövas. Det hade varit av värde att ha ett enklare omprövningsförfarande. Särlagstiftning som väg- och järnvägslag berörs inte heller av klimatutredningen, vilket hade varit nödvändigt för att nå en helhet i anpassningsåtgärderna.

Många frågor lämnas olösta i utredningen och många hänskjuts till en oviss framtida nationell strategi. Måste det ske stora klimatrelaterade olyckor med kostsamma och plågsamma följder för egendom och människor innan regeringen tar krafttag i frågan?

Agneta Hammar, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad

Sven Boberg, chefsjurist stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad och juridisk expert i klimatanpassningsutredningen

Ulf Moback, klimatexpert, landskapsarkitekt, stadsbyggnadskontoret, Göteborgs Stad

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatRegeringenMiljö

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev