Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Regeringen, lyft klimatfrågan och ge skolan relevans!

Regeringen misslyckas med de nationella och internationella åtagandena om lärande för hållbar utveckling. Nu måste utbildningsministern berätta vad regeringen tänker göra för att leva upp till målen i läroplanen, skriver tio aktörer inom miljö- och skolområdet.

Publicerad: 13 januari 2014, 13:28

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

KlimatPedagogik

Den svenska skolan har stora problem. Elevers kunskaper i viktiga ämnen som matematik, naturvetenskap och läskunskap sjunker dramatiskt. Forskning visar också att eleverna efterfrågar sammanhang och relevans i undervisningen. Samtidigt lever regeringen inte upp till olika åtaganden om lärande för hållbar utveckling – ett sätt att lära som skapar sammanhang och relevans samt ger kunskaper som rustar eleverna för framtida utmaningar. I morgon tisdag svarar utbildningsminister Jan Björklund på en interpellation i riksdagen om regeringens planer för att leva upp till målen i läroplanerna – ett lärande för hållbar utveckling.

Skolans roll i omställningen till ett hållbart samhälle går inte att överskatta. Hållbar utveckling innefattar alla våra ödesdigra framtidsfrågor, vilket är en enorm utmaning att hantera - kanske framförallt för den unga generationen. Sjunkande kunskaper i matematik och naturvetenskap är en mycket farlig utveckling med tanke på den värld som möter eleverna. Miljöförstöring, klimathot och sociala orättvisor är vår tids stora ödesfrågor, och utan relevanta kunskaper i centrala ämnen och förmåga att se sammanhang är dessa utmaningar mycket svåra att hantera.

Samtidigt som elevers kunskapsnivåer i naturvetenskap sjunker skriker eleverna efter relevans i undervisningen i just detta ämne. Forskning av Anders Jidesjö från Linköpings universitet visar att elevernas resultat ökar om undervisningen ingår i ett sammanhang och kopplas samman med relevanta samhällsfrågor. Om barn och unga inte involveras blir istället konsekvensen att de upplever utanförskap och att de inte tar till sig de kunskaper som de behöver, vilket är precis det som händer idag

En lösning finns redan inskriven i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Regeringen har dessutom skrivit under flera internationella överenskommelser, både inom FN och EU, där detta finns formulerat. Men det är något som regeringen i praktisk skolpolitik prioriterat ned. Det handlar om lärande för hållbar utveckling – ett lärande som kännetecknas av ämnesövergripande samarbeten, kritiskt förhållningssätt, demokratiskt arbetssätt, delaktighet och inflytande.

I år är sista året för FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling som UNESCO ansvarar för, en dekad som den svenska regeringen har ställt sig bakom. Sverige har också ställt sig bakom slutdokumentet från det senaste toppmötet för hållbar utveckling, Rio +20, ”The Future We Want”. Där sägs bland annat utbildningssystemet ska förbättras för att främja hållbar utveckling genom utvecklade läroplaner och att aktivt integrera lärande för hållbar utveckling i utbildningssektorn. År 2010 fattade EU:s utbildningsministrar ett beslut om vikten av hållbar utveckling i skolan, och att medlemsländerna skulle vidta lämpliga åtgärder. Hållbar utveckling finns väl inskrivet i läroplanerna för grundskolan och gymnasiet. Nu undrar vi – varför agerar inte regeringen?

Vi vet att många pedagoger vill prioritera lärande för hållbar utveckling. Vi vet att eleverna längtar efter relevans och sammanhang och att de egentligen är intresserade av naturvetenskap. Vi vet att det är ett resurs- och tidskrävande arbete att implementera lärande för hållbar utveckling i utbildningssektorn och att skolledare och pedagoger behöver resurser och kompetensutveckling för att nå läroplanens mål.

Men regeringen gör i princip ingenting.

Inför FN:s dekad satsade den dåvarande regeringen resurser på lärande för hållbar utveckling. Bland annat utfärdade regeringen en förordning om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling med målet att alla skolor på sikt skulle uppfylla utmärkelsens krav. I dag lever utmärkelsen med ett mycket litet anslag. Skolverket har i dag inget specifikt uppdrag att stödja förskolornas och skolornas arbete med hållbar utveckling trots tydliga mål i läroplanerna. Pedagogerna får inte det konkreta stöd som förekommer inom andra sakområden. Det saknas både politiskt ledarskap och resurser på den nationella nivån, trots tydliga nationella styrdokument och trots de internationella åtagandena.

Vi tror att en del av de problem som den svenska skolan dras med skulle kunna lösas om regeringen ändrade riktning i skolpolitiken och satsade på lärande för hållbar utveckling, något som regeringen faktiskt redan skrivit under på att göra. Skolverket måste få ett tydligt uppdrag och resurser så att skolorna kan få det stöd de behöver.

In med klimatfrågan, in med konsumtionsfrågor, in med kemikalieproblematiken och resursfördelningsfrågor i undervisningen så att ämnena får relevans för eleverna! Skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina kunskaper och sina förmågor, så att de medvetet kan ta ställning i frågor som rör hållbar utveckling. Koppla goda kunskaper i naturvetenskap, läsning och matematik till möjligheterna att vara med att skapa lösningar på de utmaningar vårt samhälle står inför. Ge eleverna möjlighet att aktivt delta i arbetet för att nå ett hållbart samhälle!

Vi hoppas att utbildningsminister Jan Björklund sent omsider inser det oerhörda värdet och betydelsen av att den unga generationen förstår de komplexa samtidsfrågorna och att skolan får möjlighet att ge eleverna sammanhang och relevans i undervisningen genom lärande för hållbar utveckling.

Vi ser fram emot utbildningsministerns svar i riksdagen i morgon tisdag.

Anna Linusson, vd stiftelsen Håll Sverige Rent

Anders Jidesjö, fd naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings Universitet

Gitte Jutvik Guterstam, utbildningsansvarig WWF

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden (WWF)

Johline Lindholm, ordförande PUSH Sverige

Kerstin Eriksson, KNUT-projektet

Lisen Vogt, KNUT-projektet

Marilyn Mehlmann, ansvarig utveckling och utbildning, Global Action Plan International

Martin Westin, utbildningsexpert vid Uppsala universitet

Stina Lindblad, ordförande Naturskoleföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatPedagogik

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev