Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Ökad biogasproduktion kräver enklare regler

Det svenska lantbruket erbjuder stora möjligheter när det gäller produktion av förnyelsebar energi. Men då krävs mindre byråkrati och administration för att lantbrukarna ska kunna vara fortsatt ledande i det arbetet.

Publicerad: 18 maj 2015, 07:25

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

BiogasMiljötillsynKlimatEnergipolitikJordbruk

Möjligheterna att utveckla biogas från jordbruket är stora. Det är därför glädjande att regeringen i sin vårbudget avsatt pengar för ett ökat stöd till gödselbaserade biobränslen. Som situationen ser ut för tillfället är det många lantbrukare som tvekar att investera i biogas eftersom de ekonomiska villkoren är oklara, och byråkratin kring anläggningarna är krånglig. För att gödselgasstödet ska ge största möjliga effekt och samhällsnytta måste regeringen och berörda myndigheter se över regelverken som omger biogas från gödsel.

Genom att röta gödsel och biprodukter från jordbruket kan man producera biogas som går att uppgradera till fordonsgas. Potentialen är stor. Biogasen har bidragit till bättre innerstadsmiljöer, samtidigt som den minskar växthusgasutsläpp från gödsel- och animalieproduktion. Dessutom utgör rötresterna från biogasproduktionen av matavfall ett alternativ till handelsgödsel, minskar näringsläckage och luktar väldigt lite jämfört med orötad stallgödsel när det sprids på åkrarna.

Biogas ger samhället dubbel klimat- och miljönytta. Det är därför välkomnande att regeringen avsatt pengar till det så kallade gödselgasstödet. I sin vårbudget föreslår regeringen ökat stöd till gödselbaserad biogas med 30 miljoner konor under perioden 2016-2019, och ett lokalt klimatinvesteringsstöd på 125 miljoner kronor. Klimatinvesteringsstödet kan bland annat gå till förnyelsebara energislag, däribland biogas.

Gödselgasstödet är en bra grund för att få fler att investera i biogas. Men som läget ser ut nu sätter den krångliga byråkratin och de dåliga ekonomiska villkoren käppar i hjulet för många intresserade lantbrukare. Det är en tung administrativ börda som omger biogasen och som är avskräckande. Den krångliga situationen har dessutom förvärrats genom att själva tillämpningen av gödselgasstödet, som baseras på en ny gruppundantagsförordning enligt EU-direktiv, har blivit extraordinärt svårtillämpad och invecklad.

För de lantbrukare som ändå investerar i biogas är tillsynsavgifterna för anläggningarna mycket höga, vilket självklart påverkar lönsamheten för anläggningen. Kostnaderna ter sig godtyckliga eftersom kostnaden för tillsyn och tillstånd skiljer stort mellan olika regioner i landet. Det är en av förklaringarna till att det i dag bara finns ett femtiotal gårdsbaserade bioagasanläggningar i landet, som många går med förlust, enligt en utredning från Hushållningssällskapet.

För att det ökade stödet inte ska bli kontraproduktivt måste regeringen se till att regelverken blir ändamålsenliga för en effektiv biogasproduktion av gödsel. De berörda myndigheterna måste bli bättre på att samverka, och tillsyns- och tillståndsprocessen behöver samtidigt harmoniseras för att skillnaden mellan kommunerna inte ska bli så stora. Det krävs också en modernisering av Miljöbalken.

Det behövs en tydlig viljeriktning för att vi tillsammans ska kunna göra en nödvändig riktning mot ett mer kretsloppsbaserat samhälle. För lantbruket erbjuder stora möjligheter när det gäller produktion av förnyelsebar energi, men som måste underlättas av ett enkelt och förutsägbart stödsystem och regelverk. Mindre byråkrati och administrativt arbete krävs för lantbrukarnas fortsatta möjligheter att vara ledande i det arbetet.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev