Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Nytänkade krävs för att sänka kommuners klimatpåverkan

Sollentuna har tillsammans med forskare på FOI tagit fram en bild av hur kommunen påverkar klimatet. Undersökningen visar att vi behöver tänka nytt för att minska kommunernas bidrag till den globala uppvärmningen.

Publicerad: 13 december 2012, 04:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Klimat

Det görs för lite för att minska människans utsläpp av växthusgaser. Enligt en nyligen publicerad rapport från Världsbanken leder den globala bristen på politiska klimatåtgärder till att den mest sannolika temperaturhöjningen blir fyra grader år 2100.

Regeringen har satt upp som mål att halva landets energianvändning år 2020 ska komma från förnybara energikällor, att landet år 2030 ska ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi och att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser vid mitten av detta sekel ska vara noll. Klimatmålet för år 2020 innebär att utsläppen av växthusgaser ska ha minskat med 40 procent. Har den offentliga sektorn något ansvar för att minska den klimatpåverka som den själv ger upphov till? Om så är fallet, hur kan kommunerna minska sin klimatpåverkan?

En nyligen gjord undersökning i Sollentuna kommun signalerar att vi behöver se åt andra håll än vi brukar för att minska vår klimatpåverkan. De utsläpp som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster är inte särskilt väl kända men här ligger en betydande potential för att minska klimatpåverkan. Ett sätt att få en uppskattning av klimatpåverkan är att dra nytta av nationell statistik för olika varugrupper. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har på så sätt i samarbete med och på uppdrag av Sollentuna kommun tagit fram en schablonmässig bild av kommunens totala klimatpåverkan.

FOI har i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster med ett livscykelperspektiv, framförallt kopplat till hushållens konsumtion. Livscykelperspektivet innefattar energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. Metoderna kan även användas för att göra motsvarande beräkningar från kommunernas konsumtion.

Det ungefärliga resultatet är att Sollentuna kommuns inköp gav upphov till utsläpp av 30 000 ton koldioxidekvivalenter (CO2e) 2010. De största enskilda posterna var ”byggnadsentreprenad” och ”platsköp äldreomsorg ospecificerat” som var för sig genererade utsläpp om cirka 2 300 ton CO2e. Driften av Sollentuna kommuns egna fastigheter och fordon genererade utsläpp med cirka 800 ton CO2e vilket bara utgör 2,7 procent av klimatpåverkan från kommunens inköp.

Det finns flera skäl att minska energiförbrukningen i kommunens egna fastigheter och transporter men dessa utgör bara bråkdelar av kommunens klimatpåverkan. Vi behöver alltså fokusera på andra områden om vi ska nå klimatmålen. För att kunna identifiera var de mest effektiva åtgärderna kan sättas in vill vi genomföra pilotstudier inom några av kommunens verksamheter.

Det vore också intressant att göra en liknande kalkyl över klimatpåverkan från inköpen för hela den svenska offentliga sektorn, som i förlängningen behöver ta ansvar för att minska sin egen klimatpåverkan.

Anna Myrhed, gruppledare (C) Sollentuna

Lars Keski-Seppälä, projektchef, Sollentuna kommun

Jessica Johansson, forskare, verksam vid FOI

Annika Carlsson-Kanyama, forskare, verksam vid FOI

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Klimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev