MP: Alla partier borde rösta för en samtyckeslagstiftning

S/MP-regeringen skickade i dagarna förslaget om samtyckeslag till riksdagen för slutgiltigt beslut. Miljöpartiet och Socialdemokraterna har tagit ställning, nu är det upp till riksdagens övriga partier att stå upp för en samtyckeslag, en lag där ett nej till sexuellt umgänge är ett nej och inget annat.

Vägen hit har varit lång. Redan för två mandatperioder sedan la Miljöpartiet motioner om att införa en samtyckesbaserad sexualbrottslagstiftning. Sedan dess har flera partier övergett sitt initiala motstånd och stödjer nu en ordning som tydliggör att gränsen mellan frivilligt sex och övergrepp går vid samtycke. Lagen kommer också införa ett oaktsamhetsansvar. Det innebär att den som tar initiativ till sex måste försäkra sig om motpartens frivillighet. Ursäkter om att man inte förstod att någon sov eller att man trodde att nej betydde ja duger inte längre.

Att lagen kommer så tätt inpå de kraftfulla #metoo-uppropen inger hopp om en stark normerande effekt. Vi tar nu ett steg ifrån det gamla kravet att den som utsatts för övergrepp ska redogöra för sitt motstånd, ett steg ifrån trivialisering av oönskade inviter och ifrån synsättet att kvinnor ska undvika att bli för fulla eller klä sig utmanande för att slippa övergrepp. Lagen för oss närmare det jämställda samhället vi strävar efter, där kvinnor känner sig trygga i det offentliga och blir bedömda enbart på basis av sin kompetens på jobbet. Idag ser det tyvärr inte ut så.

Brå publicerade nyligen en rapport som visar att utsatthet för brott är vanligast i kvinnodominerade yrken. Detta stämmer väl överens med alla de vittnesmål om sexuella trakasserier och övergrepp som delades under #metoo-uppropen. #Metoo visade att det finns destruktiva patriarkala strukturer i alla, precis alla, branscher.

Den rödgröna regeringen införde den 1 januari 2017 ett ansvar för arbetsgivaren att aktivt motverka diskriminering på grund av kön. I det ingår såväl förebyggande av sexuella trakasserier som att motverka olika lön för olika kön. I samband med #metoo-uppropen blev det tydligt att det saknas kunskap om diskrimineringslagens krav på arbetsgivare. Så får det inte vara.

Regeringen har därför gett i uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen respektive Arbetsmiljöverket att stärka kunskapen och stödja arbetet mot sexuella trakasserier. Vi kommer också att under våren tillsätta en utredning för att analysera effektivare sanktioner av de arbetsgivare som inte uppfyller diskrimineringslagens krav. Vi har även ökat anslagen för 2018 till lokala antidiskriminerings-verksamheter med 15 miljoner kronor.

Vi har arbetat hårt under mandatperioden för att Sverige ska ha en heltäckande lagstiftning som skyddar mot sexuella övergrepp, trakasserier och diskriminering såväl i hemmet, på krogen, som på jobbet. Tyvärr kan man inte lösa alla problem med lagstiftning. Vi måste ständigt arbeta vidare med översyn, utbildningsinsatser och samtal om det samhälle vi vill ha. Vi måste samarbeta med civilsamhället och ständigt flytta fram positionerna.

Men en omfattande lagstiftning ger rättigheter och ett skydd till den drabbade. Den utgör också ett stadigt fundament som vi kan jobba vidare med för att uppnå ett jämställt samhälle. Att riksdagen nu får regeringens förslag till samtyckeslagstiftning på sitt bord är ett stort steg framåt. Och ännu bättre om nu alla riksdagens partier står upp för jämställdheten och röstar för detta förslag!

Janine Alm Ericson, jämställdhetspolitisk talesperson (MP)

Mats Pertoft, rättspolitisk talesperson (MP)