Miljömiljarden kan locka till gröna köp

REPLIK. Regeringens stora satsning på ett samordnat upphandlingsstöd är ett steg i rätt riktning, men det är inte brist på upphandlingsstöd, broschyrer eller hemsidor som är roten till problemet: att många upphandlingar inte skapar rätt samhällsvärden, som lägre totalkostnad, bättre miljö eller främjande av innovation. Det som behövs är tydliga riktlinjer från regeringen om vilka resultat den vill uppnå genom upphandling, kombinerat med tydliga incitament för upphandlande myndigheter att skapa lösningar som leder till dessa resultat. Utvecklingen kommer annars fortsatt att gå mycket långsamt.

Här är ett förslag på hur regeringen skulle kunna utforma sådana riktlinjer och incitament för att minska energiförbrukningen och utsläpp av tungmetaller genom offentlig upphandling.

Årets valrörelse har hittills fokuserat mycket på vem som kan höja skatterna mest. Varför inte också fokusera på möjligheten att spara pengar, men på ett positivt sätt? Om regeringen sätter upp riktlinjen att offentlig upphandling ska premiera energieffektiva produkter och minskning av tungmetaller kan offentlig sektor både spara enorma belopp och få bort tungmetaller i många produkter.

Ett exempel: Lysrör är en stor miljöbov idag. Inom området energieffektiva LED-lysrör finns dock en besparingspotential på 1,3 miljarder kronor om året bara för landstingen. Den siffran blir förstås mycket högre om vi räknar in kommunerna och staten. Detta är möjligt eftersom de allra modernaste och innovativa LED-lysrören minskar energiförbrukningen och därmed driftkostnaden, med upp till 65 procent. Våra 21 landsting skulle spara 3,8 miljoner kr per dag, cirka 180 000 kr per landsting och dag, lågt räknat, i stället för att betala för el som produceras och förbrukas helt i onödan.

Om alla landsting dessutom byter till kvicksilverfria lysrör skulle kvicksilveravfallet minska med cirka 15 kilo per år. Det är innovation! En tesked kvicksilver kan förgifta en medelstor sjö.

Varför upphandlas inte energieffektiva lösningar redan i dag i större omfattning? Det saknas incitament vid upphandlingar att se på totala nyttan för hela verksamheten. Det är oftast enskilda enheters pengar som används. Det är en ”stuprörsekonomi” vilket i sin tur leder till fokus på lägsta pris per produkt, i stället för lägsta totalkostnad. Lägst pris blir ofta dyrast i längden.

Vårt förslag på rätt incitament: inrätta ”Miljömiljarden”. Varje myndighet som upphandlar miljövänliga produkter och tjänster som bevisligen kommer att minska energiförbrukningen med minst 50 procent och samtidigt minskar eller tar bort tungmetaller får en miljon kronor av staten - per upphandling. En myndighet som gör flera upphandlingar kan alltså få en miljon per affär. Först till kvarn gäller. När ettusen upphandlingar är gjorda är pengarna slut.

Sverige kommer då att ha genomfört ettusen energieffektiviserande upphandlingar. Resultat: miljarden kommer snabbt att tjänas in genom energibesparingarna. Dessutom: minskade utsläpp, minskad användning av tungmetaller och massor av ny kunskap och erfarenhet som kommer att leda till att alltfler vågar välja energieffektivt och tungmetallsfritt före lägsta pris i framtiden.

Utvärderingsmetoden för upphandlingen är enkel och följer Energimyndighetens mall. Exemplet lysrörsbelysning får då följande formel: (Energiförbrukning) X (antal lystimmar, 80 000 timmar (36 år) för de modernaste lysrören) X (antal lysrör som behövs för att klara 80 000 timmar) = Totalkostnaden.

Så vilket regeringsalternativ blir först med vallöftet att premiera upphandling av t.ex. energieffektiva ljuskällor? Vem blir först med att faktiskt lova att de ska spara pengar åt befolkningen på ett sätt som gynnar både miljö och de egna resurserna? När kommer Miljömiljarden? Det enda hinder som återstår är viljan.

Magnus Josephson, upphandlingsjurist, konsult inom affärer med offentlig sektor

Christoffer Stavenow, upphandlingsjurist, Stavenow & Partners AB