Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag06.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Lysande spara energi på belysningen

Att använda energin effektivare är en hörnsten för att vi ska kunna klimatanpassa våra samhällen och nå uthållig, billig och säker energiförsörjning. Därför är det häpnadsväckande att så lite görs, trots ett energieffektiviseringsdirektiv med tydliga mål fram till 2020.

Publicerad: 23 juni 2014, 11:42

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

EnergieffektiviseringKlimatEU-direktivEnergipolitik

Det är mycket positivt att miljön diskuterades flitigt i EU-valrörelsen. Samtidigt har krisen i Ukraina och frågan om den ryska gasen bidragit till att energisäkerhet åter blivit aktuellt, och därigenom även ökat effektiviseringens betydelse. I bästa fall bidrar dessa senaste tidens händelser till att arbetet med energieffektivitet tar konkreta steg framåt. Men hittills har potentialen i energieffektivisering i alltför hög utsträckning försummats.

Framför allt har EU:s energieffektiviseringsdirektiv (EED) – som implementerats i svensk lagstiftning i från och med första juni – i sina väsentliga delar negligerats i Sverige. Enligt direktivet ska EU:s primärenergianvändning minska med 20 procent till år 2020. Varje land ska vidta åtgärder som innebär att man årligen ska spara 1,5 procent av energianvändningen fram till 2020.

Enligt EUs förslag skulle detta ske antingen genom att energiföretagen är förmedlare av åtgärder eller att länderna ger andra lika kraftfulla förslag. Sverige avstod från båda.

Nyligen granskade The Coalition for Energy Savings ländernas förslag och fann stora brister i trovärdighet. Bland de europeiska länderna hamnar Sverige långt nere på listan med endast två poäng av sex möjliga. Med andra ord bedöms den svenska implementeringen av direktivet som undermålig.

Effektivare energianvändning borde enligt OECD-organet IEA (International Energy Agency) vara det första valet i alla överväganden om förändringar i energisystemet. Det är den enskilt viktigaste åtgärden för att minska klimatpåverkan. Enligt IEAs World Energy Outlook 2012 skulle vi nästan klara klimatmålet med enbart den lönsamma potentialen för effektivisering. Energieffektivisering går enligt IEA dessutom hand i hand med utvecklingen av förnybar energi och är en nyckel till att öka industrins konkurrenskraft.

I USA har man i dagarna lanserat ett program som avser att minska utsläppen av koldioxid med 30 procent. Bland åtgärderna ingår effektivare energianvändning och bedömningen är att detta bland annat ska fördubbla produktiviteten i landets industri – och skapa en miljon nya jobb.

Effektivare energianvändning handlar om precis detta. Produktivitet, jobb, uthållighet och säkerhet. IEA har nyligen visat på 15 olika sidoeffekter som följer av effektivare energianvändning. Det är effekter som sällan tas med i den enskilda kalkylen, men som ibland överskuggar de vinster man gör i sparad energi. För tillfället arbetar OECD-organet vidare med att kvantifiera vinsterna och en första bedömning visar att dessa är minst 50 procent och upp till 250 procent större än energivinsten.

Effektivisering händer naturligtvis inte av sig själv. Det kan vara svårt att prioritera och konkretisera bland de möjliga åtgärder som står till förfogande. Men det är precis vad Sverige och andra länder måste göra.

Belysning är ett konkret område med enorm energisparpotential. Det har dessutom mycket konkreta sidoeffekter för produktivitet och välbefinnande, som i sin tur visar sig i till exempel minskad sjukfrånvaro på arbetsplatser. I lokaler, till exempel, står belysning för uppemot 30 procent av den totala energianvändningen. Samtidigt har nästan hälften av Sveriges offentliga lokaler fortfarande omoderna belysningssystem, och förvånansvärt nog installeras ofta belysning med gammal teknik även i nya byggnader.

Ett exempel på genomförandet av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige är det uppdrag som regeringen i förra veckan gav Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. De två myndigheterna ska energieffektivisera de offentliga byggnader de förvaltar.

Det är naturligtvis ett positivt initiativ, inte minst med tanke på att staten och den offentliga sektorn ska agera föredöme i arbetet för ökad energieffektivitet. Desto tråkigare är det att man återigen går miste om en stor sparpotential på belysningssidan när man väljer att endast satsa på fastighetselen, det vill säga elen som går till byggnadens funktioner. Därmed utesluts elen som går till verksamheterna i byggnadens lokaler.

Genom att byta ut gamla belysningssystem till ny smart belysning, kan vi minska energiförbrukningen med upp till 80 procent. Det skulle spara lika mycket energi som alla vindkraftverk i Sverige producerade år 2011. Beräkningar visar att besparingspotentialen inom belysningsområdet är 6 TWh/år.

Det finns med andra ord lysande möjligheter att spara på energin och därmed lägga grunden till ett helt förnybart och uthålligt energisystem. Men varför händer så lite ändå i praktiken? Vi måste göra stora ansträngningar för att främja nya och mer energieffektiva lösningar, ha en reell möjlighet att nå de uppsatta målen för energieffektivitet – och visa att viljan finns där.

Hans Nilsson, ordförande EnergiEffektiviseringsFöretagen

Mats Holme, vd Belysningsbranschen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev