Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

”Lyft upp genusfrågan inom vården”

Det finns fortfarande stora skillnader i hur kvinnor och män bemöts inom vården, där kvinnor får vänta alldeles för länge på diagnos och behandling. Kunskapen om genus måste öka inom vården.

Publicerad: 9 mars 2016, 10:14

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

JämställdhetPrimärvårdVänsterpartiet

Svåra smärtor, mängder av läkarkontakter och många års lidande innan diagnos och behandling. Denna beskrivning stämmer in på ett flertal sjukdomar såsom migrän, endometrios, benskörhet och fibromyalgi. Listan kan göras lång. Alla har de ytterligare en sak gemensamt. Merparten av de som drabbas är kvinnor.

De kallas ibland de dolda kvinnosjukdomarna, de som läkarvetenskapen behöver uppåt tio år för att ställa diagnos på. Men egentligen är de inte alls dolda. De som drabbas har inte svårt att beskriva sina symptom.

De flesta har ägnat åratal av sina liv till att försöka bli lyssnade på utan att tas på allvar. De har ofta mängder av sjukskrivningar bakom sig. Men ingen diagnos eller behandling. Vad beror detta på?

Efter en intensiv kamp från Endometriosföreningen har sjukdomen endometrios äntligen fått en plats i folks medvetande. För bara några år sedan var sjukdomen i stort sett helt okänd. Detta trots att ungefär var tionde kvinna eller livmoderbärare i fertil ålder drabbas.

Även fibromyalgi, sjukdomen som ger ihållande värk i muskler och ökad smärtkänslighet, har fått ett namn som känns igen. Länge kallades den kärringsjukan och det hände att en varnande förkortning för sveda-värk-bränn-kärring smög sig in i journalen hos den drabbade.

Nya nationella riktlinjer har nyligen tagits fram av Socialstyrelsen för diagnosticering och behandling av benskörhet och migrän.

Trots att det görs framsteg både när det gäller kunskap och strukturer för såväl diagnos som behandling av dessa sjukdomar vittnar många drabbade om att inte mycket har hänt när det gäller bemötandet. De möts fortfarande av kommentarer som ”det är helt normalt att ha lite ont” eller ”det blir inte bättre för att du ligger hemma”.

Är det i själva verket så att det förväntas av kvinnor att de ska acceptera att ha ont?

Ska vi förändra det här räcker det inte med nya riktlinjer eller ökad kunskap om sjukdomarna. Även kunskapen om genus måste öka inom vården.

Vi i Vänsterpartiet vill att vården ska vara jämställd, att kvinnor och män bemöts på samma sätt utifrån sina unika behov.

Även om vi applåderar de framsteg som skett är det inte orimligt att anta att om dessa sjukdomar drabbat män så hade åtgärder vidtagits långt tidigare och symptom samt bemötande tagits på större allvar.

Pia Ortiz Venegas, landstingsledamot (V) med ansvar primärvård, Stockholms läns landsting

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev