Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag11.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

LRF: Sluta kasta paj på bönderna

Hållbarhetsfrågorna är både komplexa och avgörande för vår framtid. Då passar det sig inte med enkel pajkastning mellan förespråkare för ekologiskt respektive konventionellt jordbruk, skriver LRF:s klimatexpert Hilda Runsten.

Publicerad: 2 oktober 2014, 07:09

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Svenska mjölkbönder förbättrar sig hela tiden, enligt LRF.


Ämnen i artikeln:

KlimatMiljöJordbruk

REPLIK. Docent Artur Granstedt och Johan Ununger, vd på Saltå Kvarn, framför i Dagens Samhälle den 30 september argument för att införa en miljöskatt på konventionellt jordbruk.

Det är lätt att klanka på jordbruket när man pratar miljö- och klimatpåverkan. Allra lättast blir det om man bortser från det faktum att alla människor behöver äta och att även vi i den rika delen av världen dagligen strävar efter att få vår mat till ett så lågt pris som möjligt.

Problemet är att vi som konsumenter sällan riktigt förstår vad vi väljer eller vad de val vi gör får för effekter för det hållbara samhället. Det gäller i hög grad även konsumtionen i den offentliga sektorn. Vilken mat som serveras våra barn i förskola och skola styrs helt och hållet av den offentliga upphandlingen. Det är alltså kommunalpolitiker som väljer om barnen får äta hållbar svensk mat istället för importerad mat som är producerad med mindre hänsyn till miljö, klimat och djurvälfärd.

All svensk produktion ligger långt framme både när det gäller miljö- och klimatavtryck och djurvälfärd. Därför är det alltid ett säkert val att i första hand välja svenska produkter. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO gav 2013 ut en rapport där det framhålls att det smartaste sättet att göra hela världens mjölkproduktion mer klimatsmart är att de som ligger sämre till idag sneglar på dem som ligger i topp. Och i den absoluta toppen finns svensk mjölk.

En annan ofta förbisedd aspekt är kommunernas arbete för ett hållbart lokalt näringsliv. LRF Mjölk gjorde i våras en undersökning som visar att 94 procent av Sveriges kommuner anser att kommunens mjölkbönder är en naturlig del i arbetet med att skapa ett hållbart samhälle. Samtidigt är det endast 12 procent som arbetar med frågor som rör mjölkproduktion.

Var femte kommun är osäker på om det finns en plan för hur de ska arbeta med frågor kring mjölkproduktion. Lika stor andel är osäker på om de har en strategi för hur offentlig upphandling ska gå till. Det är synd eftersom den svenska mjölkproduktionen på många sätt bidrar till en hållbar framtid:

· Minst två av de svenska miljömålen, biologisk mångfald och ett öppet och rikt odlingslandskap, är helt beroende av betande mular. Utan svenska kossor i hagarna försvinner många av de så kallade rödlistade (utrotningshotade) arterna.

· De svenska miljömålen följs upp varje år och ett minskat lantbruk med färre betande djur gör det allt svårare att nå målet om biologisk mångfald i beteshagar.

· Mjölkproduktion kan ofta bedrivas i skogsbygder där till exempel spannmålsproduktion eller grönsaker inte är något alternativ. Det är i dessa skogsbygder som stora värden går till spillo om produktionen läggs ned och ängs- och hagmarker växer igen.

· Svenska mjölkbönder förbättrar hela tiden sin resursanvändning. Det har hittills lett till att svensk mjölk har bland den lägsta klimatpåverkan i världen per kilo mjölk.

Hållbarhetsfrågorna är både för komplexa och för avgörande för vår gemensamma framtid för att reduceras till enkel pajkastning mellan förespråkare för ekologiskt och konventionellt jordbruk. De förtjänar en seriös och nyanserad diskussion om såväl hot som möjligheter i de företag som producerar världens mat.

Hilda Runsten, miljö- och klimatexpert på LRF Mjölk

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatMiljöJordbruk

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev