Låt oss lära av skyfallen i Köpenhamn

Vi engagerar oss i det som är viktigt för våra kunder och klimatanpassning i kommunerna är viktigt för dem. Därför frågade Folksam Sveriges kommuner hur de förbereder sig för att undvika naturrelaterade skador till följd av klimatförändringar.

Det visade sig att endast tre procent hade vidtagit tillräckliga åtgärder. I dag kostar de naturrelaterade skadorna försäkringsbolagen 1,6 miljarder kronor per år och en tydlig tendens är att kostnaderna ökar. Därutöver tillkommer kostnader som bärs av kommunerna och de individer som drabbas. Trots detta är intresset svalt för att agera för klimatanpassningsåtgärder som gör skillnad den dag då ett extremt skyfall slår till.

I Sverige har vi mycket att lära av Köpenhamns politiker och deras åtgärder. Den primära framgångsfaktorn i Köpenhamn stavas politisk enighet. Givet de kostnader som uppstod efter skyfallet 2011, motsvarande sex miljarder danska kronor till följd av 90 000 inrapporterade skadeärenden, var det politiskt ohållbart för regeringen liksom stadens politiska ledning att inte visa handlingskraft.

Klimatanpassning blev i Köpenhamn ett politiskt prioriterat projekt där miljödepartementet samlade berörda aktörer inklusive försäkringsbolagen till ett samarbetsprojekt. För att finansiera klimatanpassningsåtgärderna har man introducerat en särskild avgift i staden. Osagt om finansieringsmodellen är bra eller dåligt, så innebär det för en normalstor lägenhet en avgift på 715 danska kronor per år som sedan används till klimatanpassningsåtgärder.

Konkret har det till exempel inneburit odlingar på stadens tak, liksom nya grönområden i staden, som tar upp regnet. Man har även ändrat konstruktionen i vatten och avloppssystemet för ett eliminera baksug och nya avledningssystem har byggts upp som ska leda vattnet bort från staden och ner till hamnen.

I Sverige behöver vi ta ställning till hur vi i våra kommuner avser att hantera naturrelaterade skador, som inte längre är avlägsna fenomen, utan högst påtagliga. Vi behöver se över vår lagstiftning som exempelvis plan och bygglagen. Sverige behöver en nationell strategi som fylls med konkret innehåll.

Vi har tidigare efterfrågat ökade statliga anslag till kommunerna för finansiering av klimatanpassningsåtgärder. Men vi behöver också fundera på ytterligare finansieringsmöjligheter för kommunerna.  Framförallt behöver Sveriges politiker visa ledarskap i frågan - både på nationell och på lokal nivå.

De senaste årens utveckling på väderområdet visar att de extrema väderincidenterna bara kommer att öka. Köpenhamns problem och också svenska städers problem. Frågan är, vill vi invänta katastrofen eller – som i Köpenhamn - agera förebyggande?

Fotnot: Folksam har i en enkätundersökning under januari frågat samtliga Sveriges 290 kommuner om hur de arbetar med att förebygga skador relaterade till skyfall, höga flöden och översvämningar, samt vilket kunskapsunderlag och praktiska redskap kommunerna efterlyser i arbetet med klimatanpassning. Enkäten besvarades av drygt 160 kommuner.

Karin Stenmar, miljöchef Folksam

Robert Öhrner, byggskadespecialist Folksam