Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Landstingen har en nyckelroll i miljöarbetet

Landstingen och regionerna har en viktig roll att spela i Sveriges omställning till ett hållbart samhälle. Bäst miljöarbete bedrivs i Stockholms län följt av Värmland, Kalmar län och Västra Götalandsregionen, visar tidningen Miljöaktuellts nya ranking.

Publicerad: 19 februari 2013, 13:35

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Klimat

Tidningen Miljöaktuellt har under en rad år granskat Sveriges 290 kommuner. Rankningen Sveriges Miljöbästa kommun är väletablerad och har påverkat många kommuners miljöarbete. Nu riktar vi för första gången ljuset mot landstingen och regionerna.

Sveriges 21 landsting och regioner är med en kvarts miljon anställda en av landets största arbetsgivare. De är huvudmän för kollektivtrafiken och upphandlar varje år produkter för mångmiljardbelopp. Landstingen har därför en stor möjlighet att driva svenskt miljöarbete framåt, men den potentialen belyses sällan i medier eller rikspolitiken. Vi vill uppmärksamma hur landstingen arbetar med hållbarhet i dag, vad de kan bli bättre på, vad de kan lära av varandra samt vilken roll de kan spela i arbetet med att nå de nationella miljökvalitetsmålen.

Miljöaktuellts rankning visar på stora skillnader mellan landstingen. Bäst är Stockholms läns landsting, följt av tvåan Landstinget i Värmland samt Landstinget i Kalmar län och Västra Götalandsregionen, som delar på tredjeplatsen. På jumboplats finns Västerbottens läns landsting med knappt hälften så många poäng.

Genom att jämföra landstingen vill vi uppmuntra och ge ett erkännande till dem som ligger i framkant – och sätta press på de som halkar efter. Men inte ens rankningens topplacering, Stockholms läns landsting, är i dag ett hållbart landsting.

De mest ambitiösa landstingen kan vara klimatneutrala inom ett decennium. Det finns dock många andra viktiga frågor att hantera, som antibiotikaresistens, läkemedlens miljöpåverkan och utfasning av farliga ämnen i de varor som landstingen använder.

Utvecklingspotentialen bland landsting och regioner är stor:
- Endast fyra av tio har en miljöcertifiering.
- Endast fyra av tio har en grön IT-strategi.
- Endast tre av tio har investerat i en destruktionsanläggning för lustgas.

Även klimatanpassningen släpar efter. Få landsting är förberedda på klimatförändringens effekter. Katastrofplaner finns, men det är skillnad på flygplanskrascher och värmeböljor. Slår extremvärmen till i sommar lär många hinna dö i onödan innan landstingen identifierar situationen som en katastrof och återkallar anställda från deras semestrar.

Direkt dåliga är man på att följa upp miljökrav som ställs i upphandlingen. Färre än hälften av landstingen kontrollerar att kraven efterlevs. Att inte följa upp ställda krav är som att inte ställa några krav alls. Konkurrensen riskerar att snedvridas när mindre seriösa aktörer inte kontrolleras.

En hel del är dock positivt:
- Nio av tio har en utfasningsstrategi för särskilt farliga ämnen.
- Åtta av tio har energieffektiviseringsmål för byggnader som är mer långtgående än EU:s.
- Åtta av tio arbetar för att minska förbrukningen av fossila bränslen från varutransporter och personalens resor.

Kopplingen mellan hållbarhetsfrågor och landstingens verksamhet är naturlig. Effekterna av utsläpp och miljöförstöring hamnar direkt under hälso- och sjukvårdsansvaret. Åtgärder för att göra kollektivtrafiken attraktiv för fler medborgare är rent klimatarbete.

Rätt satsningar leder till bättre miljö och hälsa, och kan sannolikt räknas hem i kronor och ören i skattefinansierade budgetar. Landstingen är nyckelaktörer i samhället – och bör axla sitt ansvar även på miljöområdet!

Mikael Salo, chefredaktör Miljöaktuellt

Jesper Gunnarsson, miljöjournalist

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Klimat

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev