Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Krematorier och ishallar värmer bostäder

Publicerad: 6 oktober 2021, 07:28

Datahallar och isbanor genererar värme till de kommunala energiföretagen.

Foto: Susanne Lindholm / TT, Fredrik Sandberg/TT

Krematorier, datahallar och isbanor. De kommunala energiföretag som tillvaratar restvärme visar stor kreativitet. Men för att restvärmen ska komma till användning behöver temperaturen ofta höjas.


Ämnen i artikeln:

EnergiEnergieffektiviseringKlimatStadsplanering

Jämtkraft och Karlstad Energi hämtar båda restvärme från näraliggande krematorier.

– Vi använder värme från mejeriet, krematoriet samt en liten solpanelsanläggning. Men totalt sett är det väldigt lite i förhållande till mängden vi producerar, säger Ulf Lindqvist, enhetschef Värme Jämtkraft.

Kyrkogårdsförvaltningen i Stockholms stad levererar sedan några år tillbaka restvärme från Råcksta krematorium. Via Stockholm Exergis Öppen Fjärrvärme används den för att värma upp 400 lägenheter i nordvästra Stockholm.

Redan på 1990-talet föreslog förvaltningen att krematoriet skulle ansluta sig, men dåvarande Birka Energi tackade nej för att undvika eventuella negativa reaktioner från allmänheten.

LÄS MER: Stor potential i industrins restvärme – datahallar uppstickare. 

Sollentuna Energi och Miljö satsar på restvärme från kommunens isbanor på Sollentunavallen. 

– Den går in i nätet och värmer motsvarande hundra villor, säger Sanna Rehn, marknadschef och ansvarig för bolagets verksamhetsutveckling.

Norrenergi, som ägs av Solna och Sundbyberg, använder renat avloppsvatten från Bromma reningsverk. Det blir restvärme med hjälp av fyra stora värmepumpar. 

– Vi har även utvecklat ett koncept som gör att kunder som har spillvärme, till exempel större datahallar, kan mata in spillvärmen på fjärrvärmenätet, säger Monica Vilhelmson, kommunikationschef på Norrenergi.

 

Torbjörn Tenfält

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev