Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag17.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Kommunerna slarvar med dricksvattnet

Utbrotten av cryptosporidium i Östersund och Skellefteå visar hur viktigt det är med skyddade vattentäkter. Det är kommunernas och länsstyrelsernas skyldighet att se till att vi får vad vi behöver.

Publicerad: 23 augusti 2012, 04:51

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning för såväl social omsorg som ekonomisk verksamhet i vårt samhälle. Detta är bland annat en viktig del i EU:s vattendirektiv, som har som delmål att våra dricksvattentäkter ska uppnå och bibehålla en god kemisk och kvantitativ status.

En grundbult i arbetet med genomförandet av EU-rätten på området är att kommunerna definierar vilka vattenskyddsområden som finns och vid behov inrättar nya. Vissa av de befintliga områdena är inaktuella och beaktar inte dagens föroreningsrisker, som kan bli större i framtiden då klimatförändringarna ger ökad nederbörd och snabbare tillrinningsprocesser.

I sin översyn väljer många kommuner det säkra före det osäkra när det gäller skyddszonernas storlek. Utbrotten av cryptosporidium i Östersund och Skellefteå visar vad som sker när avloppspåverkat vatten kommer i kontakt med täkter som används till dricksvattenproduktion.

Att inrätta områden för aktuella och framtida vattentäkter är ett arbete som kommunerna och länsstyrelserna befinner sig mitt i. Detta för att hinna genomföra de av Vattendelegationerna beslutade åtgärderna i tid. Kommunerna måste lägga sig vinn om att ta fram kvalitativa underlag och genomföra samråd med alla parter som berörs. Eventuell upphandling av konsultstöd måste omgärdas av tydliga kvalitetskrav.

Samråden är särskilt viktiga för att minimera intressekonflikter mellan kommuner och fastighetsägare. Detta eftersom markanvändningen påverkas av såväl nya skyddsföreskrifter som utökade vattenskyddsområden. För lantbrukare kan detta påverka var boskap får dricka vatten, liksom att det kan styra hanteringen av gödsel och bekämpningsmedel. Dessa konflikter ska hanteras och lantbrukare ska ges stöd i att finna alternativa metoder. Här spelar branschorganisationen LRF en central roll.

Likaså har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) ett stort ansvar för tillsyn och vägledning om vattenskyddsområden. Myndigheten hanterar även den särskilda handbok som ska stödja kommuner och länsstyrelser i detta arbete. Handboken uppdaterades förra året, vilket jag hoppas leder till en mer likvärdig regeltillämpning i hela landet.

Det är också rimligt att den som får inskränkningar i sin markanvändning ges någon form av kompensation, precis som är fallet när mark exproprieras vid vägbyggen och när elledningar ska dras fram. Rätten till ersättning regleras i miljöbalken. I ersättningsfrågan har regeringen nyss tillsatt en utredning för att bland annat se över i vilka fall en markägare ska kompenseras ekonomiskt när det till exempel gäller vattenskyddsområden. Utredaren ska föreslå om förändringar behöver göras och se till att eventuella oklarheter eller felaktigheter rättas till.

Regeringen har även nyligen tillsatt en annan utredning på vattenområdet. Denna ska se över reglerna om vattenverksamheter i miljöbalken och lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, som vattenkraftverk, dammar och diken. För att säkerställa ett väl fungerande skydd mot utbyggnad och ändrad vattenföring i våra viktigaste vattendrag, omfattar den också en analys av förbudet mot vattenkraftsutbyggnad i våra nationalälvar och andra särskilt skyddsvärda vatten.

Sverige behöver säker tillgång till rena och skyddade vattentäkter avsedda för dricksvattenförsörjning. Regelverket som styr detta, som påverkar tusentals markägare med egendomar inom vattenskyddsområdena, måste vara tydligt för alla och ge rimliga förutsättningar och ersättningar.

Sist men inte minst ska våra kommuner och länsstyrelser vara garanten för att säkerställa en högkvalitativ process, så vi får de vattenskyddsområden vi behöver med rätt zonavgränsningar. Jag kommer att följa detta arbete mycket noga.

Lena Ek, Ordförande Södra skogsägarna fd miljöminister(C)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev