Kommunerna sackar efter med klimatanpassningen

I de förberedande förhandlingarna inför Parismötet har diskussionen om vattenresursernas förmåga att hantera klimateffekter fått allt större utrymme. Både rika och fattiga länder måste hantera hur klimatet påverkar deras vattenresurser då värmeböljorna blir fler och regnmängderna ökar. Något vi sett flera bevis på i Sverige på sistone, med de omfattande översvämningarna i Hallsberg i september som senaste exempel.

För oss i Varim, som samlar företag verksamma inom rening och behandling av vatten, är det självklart att vara med och rusta Sverige för klimatförändringarna.

Klimatrelaterade hot hänger samman hur våra samhällen är byggda för att ta emot extrema regnmängder och därmed hur VA-systemen ser ut.

Så kallade kombinerade system, där spillvatten från hushåll och dagvatten går i samma ledning, används fortfarande i stor utsträckning trots att dessa inte klarar av att hantera stora regnmängder. Dessa system är sårbara och orsakar översvämningar av gator och källare. Därför förekommer nödtömningar av vattensystemen, så kallade bräddningar, regelmässigt i många reningsverk. Men att leda avloppsvatten rakt ut i naturen är inte en hållbar lösning.

I takt med att nederbördsmängderna förväntas öka, måste kommunerna låta infrastrukturen för vattenförsörjning och avlopp få en ännu starkare roll i samhällsplaneringen. Det ställer högre krav på den tekniska upphandlingen, liksom på att kommuner som delar vattenavrinningsområden samverkar.

Att fler bostäder byggs och inflyttningen till våra städer växer, understryker att infrastrukturen för beredning och distribution av vatten måste utvecklas.

Framför allt är investeringarna i underhåll av vatten- och reningsverk alldeles för små. Ledningsnäten är inte rustade för att hantera den belastning som är att vänta med ökad nederbörd, och det finns stora behov av att installera bättre reningstekniker. När grundvattennivåer ändras eller förhöjs, följer de flesta ämnen som finns i marken - även kemikalier - med i flödet. Då behövs teknik som effektivt renar dricksvattnet och avloppen. Inte minst är det viktigt att minimera andelen läkemedelsrester, som annars sprids ut i vattendrag och påverkar såväl folkhälsan som ekosystemen.

Eftersom högre ambitioner krävs, välkomnar Varim att regeringen ökar klimatanpassningsanslaget i höstbudgeten till totalt 160 miljoner kronor per år till 2019. Tyvärr går bara 50 miljoner till direkta åtgärder i kommunerna, medan övriga 110 miljoner öronmärks för kunskapsuppbyggnad hos ansvariga myndigheter.

Det är lovvärt att stärka kompetensen hos de organ som bidrar med expertis och ansvarar för tillsyn. Men sett till de planer för klimatanpassning som flera regioner och kommuner tagit fram, borde regeringen fördelat mer av pengarna till konkreta insatser.

Det går inte att blunda för att förändrade mönster för avrinning, avdunstning och grundvattenbildning skapar nya utmaningar för tillgången till dricksvatten. En trygg, klimatanpassad vattenförsörjning måste kunna upprätthållas på ett miljö- och hälsomässigt säkert sätt, utan avbrott och under överblickbar tid.

Att lyckas med det arbetet kräver en intensifierad dialog mellan kommuner, myndigheter och oss i näringslivet som har expertis och förfogar över de tekniska lösningarna. Ett starkt och långtgående klimatavtal i Paris kan bli ett ramverk för att ge skyddet av Sveriges och världens vattenresurser högsta prioritet.

Johan Möllerström, ordförande Varim, branschorganisationen för konsulter, entreprenörer och produktspecialister inom vattenrening och vattenbehandling