Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

”Kommuner fattar kloka vindkraftsbeslut”

Den bästa uttolkaren av lämplig lokalisering för ett nytt vindkraftverk är den berörda kommunens företrädare, vilket också var det resultat riksdagen kom fram till 2009. I det ligger också möjligheten att helt avvisa etableringen – ett kommunalt veto. Det är ett bra exempel på fungerande lokal demokrati.

Publicerad: 15 november 2016, 11:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Vindkraftsveto eller inte är, enligt debattören, en fråga om vilket förtroende vi har för kommunernas företrädare,


Ämnen i artikeln:

VindkraftInfrastrukturinvesteringarKommuner

REPLIK Tomas Hallberg, Svensk Vindenergi, skriver i sin replik att kommunernas vetorätt för nya vindkraftsinvesteringar måste omprövas. Han anser att lagen som ger kommunen möjlighet att sätta ner foten är misslyckad, och att den för att öka investeringarna i vindkraft måste ändras.

Jag delar inte hans uppfattning.

Beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Den bästa uttolkaren av lämplig lokalisering är den berörda kommunen själv, vilket också var det resultat riksdagen kom fram till 2009.  I detta ligger också möjligheten att helt avvisa etableringen – det vill säga vetomöjligheten. Det är lokal demokrati.

Det är fråga om vilket förtroende vi väljer att ge kommunerna och dess företrädare, och det är ett mervärde ju närmare medborgarna besluten hamnar. Vissa beslut är knepiga och har ofrånkomligen inslag av subjektivitet – detta dilemma hanteras bäst genom att kommunens medborgare själva i demokratiska former äger besluten.

Innan lagen ändrades 2009 prövades investeringarna mot såväl plan- och bygglagen som miljöbalken. I och med lagändringen bortföll denna så kallade dubbelprövning.  För att säkerställa ett fortsatt långtgående kommunalt inflytande infördes i stället en bestämmelse om att tillstånd till en anläggning för vindkraft inte får ges utan att kommunen har tillstyrkt det – det kommunala vindkraftsvetot. Syftet var att säkerställa ett långtgående kommunalt inflytande över användningen av mark och vatten. Syftet var explicit inte att minska kommunens inflytande i frågan om vilka ändamål som kommunens mark- och vattenområden är mest lämpade för .

Enligt Hallbergs fattas besluten godtyckligt och med obefintlig förutsägbarhet. Det är givetvis allvarlig kritik mot kommunerna, men Hallberg ger tyvärr inga exemel som stödjer hans uppfattning.

Exempel fick jag dock i överflöd förra året då jag via webben tog del av en utredning som konsultföretaget Ecoplan och Power Väst genomfört. Fokus låg på det kommunala vetot och dess användning. Rapporten byggde på fyra fallstudier där beslut om veto nyligen fattats – Uddevalla, Ulricehamn, Borås och Svenljunga. Under rubriken De fyra fallen presenteras med uttryck som “fyllde inte sin funktion“, “inte hittat sitt sätt“, “fungerade inte“, “kommunikationen brast“, “osäkerhet i vilka roller“, “användning av vindbruksplanen otydligt“ samt “underlaget bristfälligt“.

Ingenstans i utredningen prövades perspektivet att kommunernas politiker kanske fattade kloka beslut i enlighet med kommuninnevånarnas önskan – besluten om avstyrkan förklarades i stället med olika brister hos kommunerna. Vetorätten var åter under beskjutning.

Centern lyfter gärna fram behovet av närodlad politik - vilket vetorätten är ett bra exempel på. Lägligt nog är det just Centerpartiet som sannolikt blir parlamentarisk vågmästare i vetofrågan någon gång under 2017.

Jan Hedman, ordförande för Föreningen Svenskt Landskapsskydd

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev