Koldioxidutsläppen måste halveras inom fyra år

I december 2015 enades världens länder om ett nytt klimatavtal, Parisavtalet, som ska börja gälla 2020. Avtalet innebär att den globala temperaturökningen ska begränsas till väl under 2 grader och att vi ska verka gemensamt för att sikta på högst 1,5 grader. En av de viktiga hörnstenarna i avtalet är att alla undertecknande länder ska minska sina utsläpp av koldioxid i en rättvis takt.

Just nu pågår ett svenskt pilotprojekt där ett tiotal kommuner och län tar fram koldioxidbudgetar som ska förtydliga för beslutsfattare vilket utsläppsutrymme som finns och därmed underlätta för dem att ta fram handlings- och åtgärdsplaner som är tillräckligt kraftfulla.

Många svenska kommuner och regioner är föregångare när det gäller energiomställning. Med hjälp av koldioxidbudgetar kan man skapa en lokal plattform baserad på vetenskapligt satta mål, där näringsliv, föreningar och privatpersoner också kan bidra i diskussionen kring och förverkligandet av att uppnå resultat i linje med Parisavtalet. Kommunerna har stora möjligheter att ta fortsatta initiativ och visa vägen för att vi gemensamt ska uppnå ett bra och ansvarsfullt resultat.

Forskning vid Uppsala universitet och University of Manchester har beräknat det globala utsläppsutrymmet exklusive inte verifierade och utvecklade metoder för så kallade negativa utsläppsteknologier (NETs) vilka ofta används i politiskt beslutade underlag. Om man tar hänsyn till rättviseaspekten i utsläpp, som en del av teknologisk utveckling, kommer man fram till att Sverige och andra industrialiserade länder måste minska sina utsläpp med 10–15 procent årligen med start 2019 för att ens ha en liten chans att klara 2-gradersmålet.

Det innebär att bara under innevarande mandatperiod måste Sveriges utsläpp ungefär halveras.

Koldioxidbudgetmetoden behöver kombineras med andra verktyg för organisationer och konsumenter, till exempel tjänsterna Svalna och Klimatkontot. Centralt för omställning och handlingskraft är att både lösning och problem är tydliga och väl avgränsade till den aktör som ska agera. Rådighet, ansvar och kunskap tillsammans med tydligt klimatledarskap är viktigt i alla delar av samhället.

Projektet om koldioxidbudgetar startade med en förfrågan från Järfälla kommun hösten 2017. Genom ett samarbete mellan Ramboll och Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet finns nu möjlighet för alla Sveriges kommuner att få sin koldioxidbudget beräknad. Genom att delta i projektet tar kommunerna sitt klimatansvar på allvar och bidrar till arbetet med att nå konsensus i hur en rättvis fördelning av klimatansvar ser ut, samtidigt som kunskap om åtgärder vidareutvecklas. Målsättningen är att alla landets kommuner ska vara med och bidra så att vi kan få ett klimat utan samhällsfarliga temperaturökningar.

Det politiska arbetet på lokal, regional och nationell nivå behöver fokusera på att skapa blocköverskridande enighet och samarbete om vägen framåt. Klimatet är en fråga som inte kan vänta. Förändring kräver inte tid, det kräver initiativ.

Martin Wetterstedt, fil.dr, koordinator Klimatledarskap Uppsala universitet

David Lindgren, hållbarhetsansvarig Ramboll Sverige