Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Klimatkommunerna om Tidöavtalet: ”Verkar framför allt vara en satsning på näringslivet”

Publicerad: 20 oktober 2022, 08:07

Behåll och förstärk Stadsmiljöavtalen och Klimatklivet, uppmanar Klimatkommunerna Ulf Kristersson.

Foto: TT: Berit Roald, Christine Olsson

Klimatkommunerna är oroliga för hur den nya regeringen kommer att påverka deras arbete. I Tidöavtalet saknas viktiga åtgärder för att minska utsläppen, säger verksamhetsledaren Filippa Borgström: ”Det verkar framför allt vara en satsning på näringslivet.”

Ämnen i artikeln:

KlimatKlimatarbetetInfrastrukturinvesteringarMiljöRegeringen Kristersson

Petter Jerdén

petter.jerden@dagenssamhalle.se


Glöm inte bort oss. Det är Klimatkommunernas budskap till Ulf Kristerssons regering. 

– Det är en reaktion på vad som har lyfts och inte lyfts i Tidöavtalet, och signaler om bland annat reduktionsplikten, säger Filippa Borgström.

En av de största sakpolitiska nyheterna från Ulf Kristerssons regeringsförklaring tidigare i veckan var att reduktionsplikten – att förnybara bränslen blandas in i bensin och diesel – från 2024 ska ner till EU:s miniminivå. Den kraftiga minskningen bekymrar Klimatkommunernas medlemmar.

– Vi är partners i 2030-sekretariatet, där många är oroliga över vad det kommer att innebära. I de flesta av våra medlemskommuner är transporter den största utmaningen i omställningen. Det här är inte det enda som gör skillnad, men det blir ett litet bakslag. Vi hoppas att det kommer något bra som kompenserar för det.

Föreningen har flera frågor om hur den nya regeringen ska tackla klimatomställningen. I Tidöavtalet nämns varken Klimatklivet eller Stadsmiljöavtalen. 

– Det verkar framför allt vara en satsning på näringslivet, säger Filippa Borgström.

Hon ger flera exempel på hur medlemmarnas arbete kan förenklas. Föreningen vill bland annat att staten inrättar en samordningsfunktion som stöttar kommunerna i klimatarbetet, likt den överenskommelse för krisberedskap som finns i dag.

– Vi tror att det skulle ge väldigt stor effekt. Det behövs mer erkännande av kommunernas roll i Sveriges klimatomställning. Det händer mycket bra men man behöver mer uppbackning uppifrån.

Naturvårdsverket beräknar att förslaget initialt kommer att leda till utsläpp av ytterligare fem miljoner ton koldioxid årligen och missade klimatmål till 2030, rapporterar SVT Nyheter. Energimyndighetens prognos är en ökning på sex miljoner ton.

Den nya regeringen har fått skarp kritik för sin klimatpolitik. Naturskyddsföreningen kommenterar beslutet att lägga ner miljödepartementet – som en ”tydlig och allvarlig signal om nedprioriteringen av miljöpolitiken”.  

Världsnaturfonden har i ett pressmeddelande uttryckt en stark oro för att Ulf Kristersson-regeringens miljö- och klimatpolitik, som beskrivs som ”mycket svag”.

LÄS MER: L-kritik mot paus för vattenkraftens prövning: ”Fel väg att gå”

LÄS MER: Så vill nya civilministern skynda på digitaliseringen

Klimatkommunerna

Lunds kommun ansökte 2001 hos regeringen om medel till att starta Klimatkommunerna – ett nätverk för kommunalt klimatarbete. Initiativet togs tillsammans med elva andra kommuner. Syftet var att samarbeta mellan kommuner för att minska utsläppen av växthusgaser. Föreningen har ett 50-tal medlemmar.

Både kommuner och regioner kan bli medlemmar. Följande krav ställs:

att kontinuerligt inventera utsläpp av växthusgaser

att sätta upp mål för utsläppen

att ha en handlingsplan och genomföra åtgärder för att minska utsläppen

att kontinuerligt informera om arbetet till föreningen.

Fakta: Klimatkommunerna

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev