Klimatanpassning handlar om mer än skyfall

REPLIK. Översvämningar, ras, skred och skyfall. Det kan vi förvänta oss mer av i takt med klimatförändringarna, och notan kan bli väldigt hög. Detta är utgångspunkten för Folksams debattartikel ”Låt oss lära av skyfallen i Köpenhamn” i Dagens Samhälle.

Försäkringsbolagen har en viktig roll i arbetet med klimatanpassning, och sammanställningen av deras enkät till kommunerna visar att vår beredskap är allt annat än god. Men den tämligen ensidiga fokuseringen på skyfall är i vägen för ett effektivt och heltäckande anpassningsarbete. Vi har identifierat tre områden där det är dags att tänka längre.

1. Anpassningsfinansiering. Kommunerna ska inte få någon särskild statlig finansiering för klimatanpassning, utom för vissa akuta delar, menar IVL och Svensk Försäkring. Folksam är ännu otydligare; ”Vi har tidigare efterfrågat ökade statliga anslag till kommunerna för finansiering av klimatanpassningsåtgärder. ”Deras relevans ökar förstås om de vill något i nutid också. En rimlig linje är att göra samma avgränsning som för den nya statliga medfinansieringen för lokala utsläppsminskningar, och att på samma sätt ha en samlande nationell aktör som har huvudansvaret, med länsstyrelserna som aktör på regional nivå.

2. Sammanför anpassning och utsläppsminskning. Köpenhamns nya grönområden, som Folksam nämner i sin artikel, minskar de klimatpåverkande utsläppen och mildrar skadorna av våldsamt väder. Men detta sätt att med en åtgärd agera på båda fronter tillhör ovanligheterna, och Folksam har inga förslag på hur det ska bli vanligare. Detta trots att det ur klimatpåverkanssynpunkt är fundamental skillnad på om man till exempel bygger en betongmur (ökad klimatpåverkan) eller anlägger grönområden och naturliga vallar för att hejda vattenflöden (minskad klimatpåverkan).

3. Skadebegränsning. Folksams artikel är typisk för debatten i stort; det handlar nästan enbart om att förhindra effekter såsom översvämningar, inget om att minska sårbarheten när översvämningen trots allt inträffar. För samhället är det förstås stor skillnad på om den som inte kan ta sig till jobbet på grund av översvämningar, måste sitta sysslolös hemma eller effektivt kan koppla upp sig och jobba nästan som vanligt, och om läkaren som inte kan ta sig till sjukhuset kan operera per distans eller om vi får hålla tummarna att de akut sjuka klarar sig så länge. Denna dimension av sårbarhet behöver belysas framgent.

Kommunerna är mer framsynta. Folksams vinnare Kristianstad ska bli fossilbränslefri kommun 2020, med egen biogasanläggning och revidering av den redan imponerande klimatstrategin. Tvåan Botkyrka lanserar Solkartan, som hjälper hushållen att etablera närproducerad solel; minskad klimatpåverkan och minskad sårbarhet hand i hand! Trean Växjö har identifierat ökat kylbehovet som en central anpassningsåtgärd, och ska lösa det med ”nya parker, gröna tak och fasader samt plantering av fler träd” – som ju tar upp koldioxid och därmed bidrar till minskad klimatpåverkan.

Folksam och försäkringsbranschen har tagit ett stort kliv framåt i klimatfrågan, och är därmed bara ett par steg efter de bästa kommunerna och var den internationella debatten nu befinner sig. Med ett par enkla justeringar kan de vara ikapp redan nästa år – till gagn för alla försäkringstagare och vårt framtida klimat!

Mattias Goldmann, vd för tankesmedjan Fores med 2030-sekretariatet