”Intellektuella vågar inte kritisera Jordan B Peterson”

REPLIK. När jag tar del av det som Jordan B. Peterson (JBP) ger uttryck för blir jag förundrad. Vad är det han vill säga utöver självklarheterna i boken ”12 livsregler”, som ligger på en anmärkningsvärt låg intellektuell nivå? Hans slutsatser om evolution, religion och genus baseras på andra forskares resultat och blir oftast ett mischmasch av intetsägande konklusioner som pendlar mellan att vara lika motsägelsefulla som självklara.

Jag blir dock ställd när jag noterar hur intellektuella journalister, som Paulina Neuding här i sin krönika i Dagens Samhälle, återkommande försvarar honom. De väljer att inte lyfta fram det Peterson säger utan att i stället påpeka de fel eller brister hans intervjuare eller samtalspartners uppvisar. Brittiska journalisten Cathy Newman klandrades efter en intervju, nu har Annie Lööf blivit Sveriges egen hackkyckling.

Men när man hör Petersons samtal med exempelvis författaren och hjärnforskaren Sam Harris blir det smärtsamt tydligt hur tunn Petersons argumentation är, Harris sticker lätt hål på den med sin vida överlägsna kunskap och insikt. Journalisterna, som rimligen borde se godtyckligheten i Petersons slutsatser samt hans kvasiintellektualitet, törs inte lyfta fram hans sakfrågor då de helt enkelt inte håller för genomlysning.

De väljer i stället att göra pretentiösa intellektuella utspel genom att som Neuding hävda saker som att ”kontroverserna kring Peterson handlar mer om positionering än om intellektuellt grundad motvilja”. Den enda intellektuella motviljan står hon själv för när hon inte törs argumentera i sak.

Neuding menar att Peterson är kontroversiell för att han ifrågasätter socialkonstruktivistiska idéer om mänskliga sociala hierarkier och könsskillnader, vilka enligt honom är genetiskt överförda beteenden från humrar, en teori som nog ingen evolutionsbiolog kan ställa sig bakom.

Hon slätar snyggt över det på Petersonskt manér genom att mena att man kan ha upplysta samtal om detta! Hur då? undrar jag då det helt saknas upplysta insikter att adressera i ett sådant samtal.

Så vad vill han, och varför försvaras han av Neuding et al? Är det en ny Messias vi skådar som samtidigt fungerar som språkrör för den konservativa högern, eftersom han ter sig mindre riskfylld att omfamna än politiker som Trump och Le Pen?

De som ansluter sig till JBP beter sig som om de vore förvirrade scientologer med plånboken i högsta hugg. Är han bara en ofarlig person som vill sprida sina banaliteter till så många som möjligt? Eller är det pengar som styr honom?

Själv hoppas jag att han driver ett psykologiskt experiment för att visa hur enkelt det är att med floskler föra vilsna och osäkra människor bakom ljuset. Alltså de som lärt sig att bädda sängen på morgonen innan de rakryggade spatserar till Petersons väckelsemöten.

Per Glavå, debattör och skribent