Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Huvudmännen måste satsa mer på renare skolmiljö

Städningen och ventilationen är ofta för dålig på skolorna. En ny satsning ger miljökontoren bättre tillsynsmöjligheter. Men lika viktigt är att skolhuvudmännen engageras och satsar mer resurser.

Publicerad: 6 maj 2014, 15:09

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

Arbetsmiljö

Den senaste tidens rapporter om skolmiljön vittnar om att det allt för ofta finns stora brister i städningen, och att ventilationen antingen inte har kontrollerats eller att den är otillräcklig.

Den nya Folkhälsomyndigheten initierar nu ett projekt som ska bidra till bättre tillsyn från de kommunala miljökontorens sida. Det är av största vikt att också skolhuvudmännen och fastighetsägarna engageras i den satsningen.

Fungerande ventilation och tillräcklig städning är två viktiga faktorer för en positiv skolmiljö där lärare och elever mår bra och kan arbeta väl. För att säkerställa detta ska den som ansvarar för skolverksamheten bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt Arbetsmiljölagen (kapitel 3, 2a§) och föreskriften Systematiskt Arbetsmiljöarbete (AFS 2008:15). Senare tids rapportering i media om bristfälliga skolmiljöer vittnar om att detta arbete i många fall inte fungerar.

De som ansvarar för skolverksamheten följer normalt föreskriften; de undersöker och gör riskbedömningar efter bästa förmåga. Allt för ofta uteblir trots detta åtgärder och handlingsplaner för att rätta till problem som hänger samman med ventilationens funktion, kanske på grund av att det saknas tid och pengar, kanske på grund av att det saknas kunskap.

När det gäller ventilationens funktion förlitar sig rektor och skyddsombud allt för ofta på fastighetsägarens skyldighet att låta genomföra OVK-besiktning (BFS 2011:16 med ändringar t o m BFS 2012:6) och tar detta som intäkt för att inomhusklimatet och inomhusluftens kvalitet i stort är bra. Tyvärr görs dock inte alltid OVK-besiktningar, och även om en besiktning har genomförts med godkänt resultat kan det återstå ett långt steg för att kunna dra slutsatsen att klimatet och luftkvaliteten är godtagbar.

Även Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har konstaterat att arbetsmiljöarbetet i skolor allt för sällan fungerar; att upptäckta brister som bedöms medföra risker inte åtgärdas. Myndigheterna agerar nu med syfte att rätta till situationen.

Arbetsmiljöverket startade under hösten 2013 ett projekt där 30 % av landets skolor kommer att inspekteras fram till och med 2016. Huvudsyftet är att initiera ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att komma till rätta med problem kopplade till både den sociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön såsom buller, ventilation och städning.

Samtidigt kommer den nya Folkhälsomyndigheten att driva ett nationellt tillsynsprojekt om inomhusmiljö i skolan. Projektet, som kommer att pågå under 2014 och 2015, har enligt Socialstyrelsen som mål att kommunernas miljöinspektörer ska få ökad kompetens i att bedöma städning och ventilation i skolor samt i att bedöma egenkontrollen på dessa områden.

Tillsynen av landets skolor ska alltså förstärkas från myndigheternas sida. Förvisso har det kommunala miljökontoret ansvar för tillsyn enligt miljöbalken. Samtidigt vet vi att grunden för ett framgångsrikt arbetsmiljöarbete läggs i samband med att verksamhetsutövaren undersöker, riskbedömer, åtgärdar och tar fram handlingsplaner för sådant som inte åtgärdas direkt. Systemet hänger också på att fastighetsägaren genomför egenkontroller och vid behov vidtar åtgärder.

Verksamhetsutövaren, alltså skolan och dess huvudman, har ett stort ansvar för att kvalitetssäkra både den sociala och den fysiska arbetsmiljön. Fastighetsägaren ansvarar för att skolbyggnaden och dess installationer sköts på ett bra sätt och ska bland annat genomföra obligatorisk ventilationskontroll.

Om skolmiljön ska kunna kvalitetssäkras är det uppenbart att verksamhetsutövaren måste samverka mot gemensamma mål med bland annat städentreprenören och fastighetsägaren. De många rapporterna om bristfällig skolmiljö kan mycket väl i grunden bero på brister i detta samarbete och problemet kan bli speciellt påtagligt i kommuner som inte prioriterar att satsa resurser för att åtgärda brister.

Det kan verka lätt att objektivt avgöra om städningen är fullgod eller bristfällig, i varje fall när det handlar om solkiga och illaluktande toaletter. I det fallet är det också tämligen lätt att avgöra vilka åtgärder som krävs för att rätta till problemet. Det är inte alltid lika lätt när det gäller ventilationen. Dålig ventilation kan leda till känslan av instängd, dålig luft och att individer upplever hälsobesvär till exempel i form av trötthet, irriterade slemhinnor och förvärrade symptom av allergier och astma.

Även om effekterna av dålig ventilation kan vara påtagliga för den som drabbas kan det vara ett stort steg att med säkerhet säga att problemen faktiskt beror på ventilationen. Det är därför av avgörande betydelse att ventilationens tekniska funktion kontrolleras regelbundet. Men, en kontroll av ventilationen räcker inte. Någon måste också ges ansvaret att avgöra om funktionen är fullgod med hänsyn till verksamheten och till gällande föreskrifter och andra riktlinjer. Det måste också finnas ett system och rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om det exempelvis skulle visa sig att luftflödena är för små i förhållande till klassernas storlek.

Det är inte nödvändigtvis ventilationen det är fel på. Det kan visa sig att frågan i själva verket rör kommunens övergripande plan för skolverksamhetens lokalförsörjning. Frågan måste då på ett mycket konkret sätt lyftas till den nivå som råder över fördelningen av kommunens resurser, nämligen kommunpolitikerna.

Det är långt ifrån självklart att det räcker med en satsning på att miljökontorets inspektörer ska bli bättre på att bedriva tillsyn. Det är bra att miljökontorens förmåga till tillsyn skärps, men kraft måste också läggas på att kommunerna och skolhuvudmännen satsar resurser för att åtgärda de brister som finns. Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten har för avsikt att samordna sina projekt. Detta måste ske med ett brett perspektiv som inbegriper alla aktörer vars beslut påverkar skolans fysiska miljö och därmed barns och skolpersonals hälsa.

Lars Ekberg, Docent i installationsteknik, CIT Energy Management AB

Britta Permats, vd Svensk Ventilation

Veronica Eade, Generalsekreterare och VD Energi & Miljötekniska Föreningen

Jan Gustén, Biträdande Professor i installationsteknik Chalmers

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Arbetsmiljö

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev