onsdag27 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Har vi råd att fortsätta odla mat till djur?

Vi har haft en extremt varm vår och sommar. Torkan har fått lantbruket att krisa och bönder nödslaktar djur som inte kommer få tillräckligt med foder för att överleva vintern. I dessa tider undrar jag när vi ska börja tänka om, och utnyttja den åkermark vi har på bästa möjliga sätt.

Publicerad: 13 juli 2018, 10:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är, enligt debattören, dags att odla mer grödor som används direkt av människor. Foto: Lennart Nilsson


Ämnen i artikeln:

Torkan i SverigeLivsmedelJordbruk

Mer än 75 procent av all mark för livsmedelsproduktion i Sverige går till att utfodra djur. I en tid med långvarig torka och politiska samtal om hur vi ska säkra livsmedelsproduktionen behöver vi prata om hur vi producerar mat idag och om vårt nuvarande sätt verkligen är hållbart.

Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen består svensk odling av två lika stora kategorier som tillsammans står för 85 till 90 procent av allt som odlas. Dessa kategorier är vall, det vill säga klöver och gräs som blir till djurfoder, samt spannmål. Av det spannmål som odlas i Sverige äts endast 13 procent direkt av människor i form av bröd, pasta, flingor etc. Den stora majoriteten, 68 procent, går i stället till djurfoder.

Även globalt beräknas mellan 75 och 83 procent av odlingsarealen gå till djurutfodring. Nu kanske någon undrar varför detta är problem. Jo, det är ett extremt ineffektivt sätt att producera mat på. Om vi äter djur, ägg och mejeriprodukter får vi endast ut 10 procent av de ursprungliga kalorierna djuren matades med. Låt oss göra ett tankeexperiment där alla de grödor som produceras går direkt till mat för människor i stället för omvägen via djur. På detta sätt skulle vi kunna mätta 4 miljarder fler människor än vi kan idag. Vi skulle öka mängden tillgängliga kalorier för konsumtion med 70 procent.

Förutom det ineffektiva i att producera mat genom att ta en omväg via djur är kött och mejeriprodukter en stor miljöbov. Ett kilo svenskt nötkött ger i genomsnitt ett utsläpp på 26 kg koldioxid vilket kan jämföras med mellan 0,2 och 1,5 kg för produktion och transport av 1 kg baljväxter. Importerat nötkött har en än större miljöpåverkan jämfört med det svenska och kan generera dubbelt så stora utsläpp. 

Matproduktion beräknas globalt stå för 26 procent av utsläppen av växthusgaser. Mellan 56 och 58 procent av dessa utsläpp kommer från animalier trots att dessa endast ger 18 procent av mängden kalorier vi äter. I Sverige liksom många rika länder äter vi mer kött, ägg och mejeriprodukter. Här står animalier för 35 procent av den totala mängden konsumerade kalorier och genererar 75 procent av de utsläpp av växthusgaser som sker från matproduktionen. Detta är mer än de svenska utsläppen från privatbilismen.

Vi har haft en extremt varm vår och sommar. Torkan har fått lantbruket att krisa och bönder nödslaktar djur som inte kommer få tillräckligt med foder för att överleva vintern. I dessa tider undrar jag när vi ska börja tänka om. Regeringen talar om att Sverige måste bli mer självförsörjande på livsmedel när omvärlden är osäker. Då borde det vara självklart att utnyttja den åkermark vi har på bästa sätt. Att sluta ta omvägen via djur i så stor utsträckning som vi gör idag. Allt annat är ett slöseri med resurser. Ett resursslöseri vi inte har råd med när jordens klimat står på spel.

Tove Freiburghaus, läkare med intresse för miljö och samhälle

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev