Forskare: Dags förbereda skola, vård och omsorg för extremväder

Efter översvämningarna i Gästrikland riktas nu fokus mot vad kommunerna kan göra för att förebygga effekterna av extremväder till följd av klimatpåverkan. 

– Vi behöver ställa om samhället som helhet och se var riskerna finns. Vi kommer att behöva göra fler sådana riskanalyser framöver, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Hon berättar att SKR har varit i kontakt med Gävle kommun för samtal om behoven i det akuta skedet. Men framför allt vill Ann-Sofie Eriksson fokusera på förebyggande arbete. Hon är bekymrad över att det statliga stödet till klimatanpassning har minskat. 

Detta stöd betalas ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som bekräftar att behoven är större än resurserna. 

– Vi har bidrag till förebyggande åtgärder mot naturolyckor. Det är bland annat för att anpassa till ett förändrat klimat i bebyggd miljö. Ansökningarna från kommunerna skulle vara inne senast den 1 augusti och vi hade i år ett söktryck på ungefär 225 miljoner kronor, berättar Mette Lindahl Olsson, enhetschef på enheten för naturolyckor och beslutsstödssystem på MSB.

Men i år finns bara 25 miljoner kronor att betala ut. Mer pengar än så har inte regeringen avsatt. Därför kommer myndigheten att tvingas göra tuffa bedömningar av de kommuner som sökt. 

LÄS MER: Gävle chanslöst mot regnet - trots varningar. 

– Vi prioriterar utifrån risk, vad det kan skada om olyckan inträffar. Då prioriterar vi sådant som skyddar samhällsviktig verksamhet. Inte enskilda fastigheter utan det som ger mest skydd för pengarna, säger Mette Lindahl Olsson. 

Stödet har som mest varit uppe i 129 miljoner kronor per år. I ett utspel från Miljöpartiet inför årets budgetförhandlingar kräver partiet att klimatomställningsstödet till kommunerna ska öka till en halv miljard kronor per år. 

De pengarna skulle behövas, enligt Erik Glaas, universitetslektor på Linköpings universitet som forskar kring förebyggande arbete med anledning av klimatförändringar. Han är själv från Gävle och har fått många uppdateringar från släkt och vänner om kaoset det senaste dygnet. 

– Det här är ganska väntat. Inte att det just hände i Gävle, det kan hända var som helst. Men det är exakt de här effekterna som har pekats ut ganska lång tid i forskningen. Att det blir kraftigare regn, säger Erik Glaas. 

Färre hårda ytor och fler grönområden som kan absorbera vatten är en av modellerna för framtidens städer som hans forskning tar upp. 

Erik Glaas, forskare. Foto: Privat

– Man behöver tänka mer kring hur man avleder ytvatten, som regnvatten, konstaterar han.

Parallellt med att anpassa städer och samhällen behöver kommunerna enligt honom jobba mer med att förebygga samhällseffekterna vid översvämningar och andra naturkatastrofer. 

– Det man inte riktigt har tänkt på så mycket utifrån perspektivet extremväder är hur vi håller i gång samhällsservice som skola, äldreomsorg och vård. Hur vi hanterar kortvarig och längre påverkan på det. 

– Det är viktigt att veta vilka sårbara grupper som finns. Fokus ligger väldigt mycket på infrastruktur och den ekonomiska påverkan. Men den sociala påverkan har man inte fokuserat särskilt mycket på, säger Erik Glaas. 

Samarbete mellan olika aktörer är enligt honom en nyckel för att lyckas med det förebyggande arbetet. 

– Kommunen äger generellt sett bara ungefär 30 procent av marken i en stad. 70 procent ägs av privata fastighetsägare. Man måste bli bättre på att samverka mellan kommun och privata fastighetsägare.