Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Hållbarhet

Få kommuner redo för extremväder - plan saknas

Publicerad: 31 oktober 2022, 08:36

Översvämningen satte Gävle på hårda prov.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Vardagsrumsgolv täckta av vatten och människor som tvingades lämna sina hem. De extrema skyfallen i fjol fick enorma effekter – ändå saknar Gävle fortfarande, i likhet med över 100 andra kommuner, en samlad handlingsplan för hur samhället ska rustas för ett varmare klimat.

Ämnen i artikeln:

KlimatKlimatarbetet

När två månaders regn föll på mindre än ett dygn över Gävle i fjol satte det fokus på hur pass väl anpassat samhället är för de extremväder som i takt med klimatförändringarna blir allt vanligare.

Men att vara redo för det ”hundraårsregn” som föll, det går inte, menar kommunstyrelsens ordförande Åsa Viklund Lång,.

– Ingen kommun klarar det som hände oss. Det är inte möjligt att förbereda sig för, vare sig praktiskt eller ekonomiskt. Även om det så klart går att göra mer, säger hon.

Ansvaret för att klimatanpassning vilar framför allt på kommunerna eftersom de ansvarar för exempelvis vatten och avlopp, stadsplanering och många andra områden som påverkas i en varmare värld.

Trots det saknar både Gävle och åtskilliga andra kommuner en samlad handlingsplan på området, visar TT:s enkät bland landets 290 kommuner. Av de 187 som besvarat frågan om de har en handlingsplan för klimatanpassningsåtgärder svarar sju av tio – 131 kommuner – nej.

– Risken är att arbetet med att klimatanpassa samhället blir väldigt splittrat. I dag har kommunerna inga krav på sig att arbeta strukturerat med klimatanpassning vilket är lite skevt. Det gör det också svårt att följa upp hur det går – blir vi mindre sårbara? säger Thérese Sjöberg vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning på SMHI.

I Gävle och många andra kommuner är klimatanpassningsåtgärderna i stället utspridda över andra planer, exempelvis sådana som rör vatten och avlopp eller skyfall. Men det räcker inte, enligt Thérese Sjöberg, eftersom sådant man gör på ett område kan motverka ett annat.

– Till exempel om verksamhetsområde gator och park vidtar åtgärder för att avleda vatten, som gör att mer vatten hamnar på ett visst ställe, så kan det skapa problem för vatten och avlopp, säger hon.

Flera kommuner uppger i TT:s enkät att de är på väg att ta fram en samlad handlingsplan för klimatanpassning, så också i Gävle.

– Efter en kris måste man göra det mest akuta. Men jobbet nu blir att ta hänsyn till helheten, eftersom det är så många områden som berörs , säger Åsa Viklund Lång.

Kunskapscentret på SMHI har märkt ett stigande intresse för klimatanpassning, inte minst efter värmeböljan 2018. Samtidigt skiljer det stort hur långt man kommit. Kommuner nära kusten, storstäder och de i södra delen av landet ligger generellt längre fram än de på landsbygden och i norr, enligt en rapport från SMHI 2019.

– Det är ofta kommuner som redan drabbats av klimatrelaterade händelser, såsom översvämningar, som också gjort mer, säger Thérese Sjöberg.

Nationella expertrådet för klimatanpassning, som regeringen tillsatt, anser att det behövs tydligare krav på att kommunerna ska arbeta strukturerat med frågan. Då skulle det också gå att följa upp huruvida samhället blir mindre sårbart eller inte.

Även Åsa Viklund Lång i Gävle vill att kraven förtydligas. Där blottade de extrema skyfallen en otydlighet kring vem som har ansvar för vad, enligt henne, både på kommunal nivå och när det gäller exempelvis stöd från myndigheter.

– Det behövs tydligare krav, men även bättre verktyg för att förutspå hur extremväder slår. Dessutom blir kostnaderna enorma och det behövs en ny finansieringsmodell – hur tar vi höjd för det här tillsammans? 

– Det här är så stora frågor att ingen kommun klarar det själv.

HANNA ODELFORS/TT

 

Mer om klimatförändringar

Majoriteten av kommunerna anser att de redan påverkats av klimatförändringar eller extrema väderhändelser, enligt en rapport från IVL Svenska miljöinstitutet förra året.

Framför allt har kommunerna påverkats av ökad temperatur, förändrade flöden i vattendrag och ökad nederbörd. Många uppgav även ras och skred, erosion och stigande havsnivåer.

2018 tillsatte regeringen Nationella expertrådet för klimatanpassning, som utvärderar arbetet på området och ger förslag på hur man ska gå vidare.

I en första rapport till regeringen i våras konstaterade rådet att det behövs krafttag för att på allvar säkra att samhället ställer om i en klimatsäker riktning. Och att de insatser som gjorts hittills inte skapat nödvändiga förändringar.

Källa: Nationella expertrådet för klimatanpassning och IVL

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev