Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Hållbarhet

Få kommuner kräver återvunnet material

Publicerad: 25 juni 2018, 15:22

Bara en handfull kommuner ställer krav på att varor de köper ska vara tillverkade av återvunnet material, enligt en kartläggning från avfallsbolaget Ragn-Sells. Upphandling kan vara en motor en för cirkulär ekonomi, menar bolaget.


Ämnen i artikeln:

ÅtervinningÅtervinning

Återvinnings- och miljöföretaget Ragn-Sells har i enkät frågat landets kommuner om de ställer krav på återvunnet material i sina upphandlingar. 200 kommuner har svarat.

Resultatet är magert. Endast åtta kommuner svarar att de ställer sådana krav i sina riktlinjer för upphandling. Fyra kommuner prioriterar varor producerade av återvunnet material framför andra varor.

Borlänge är den enda kommunen som svarar att det finns mål för när en viss andel av de upphandlade varorna ska bestå av återvunnet material.

– Det är skrämmande att det är så få kommuner som har det här i sin policy, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Människans sätt att hantera jordens resurser i dag är ohållbar. Offentlig upphandling kan vara ett utmärkt verktyg för att driva fram en mer cirkulär ekonomi, där resurser återanvänds.

– Kommunerna kan bidra till en förändring, om de använder skattebetalarnas pengar till varor som inte kräver att vi hela tiden bryter nya resurser, säger Pär Larshans.

Omställningen är inte bara en teknisk fråga, utan minst lika mycket en beteendefråga.

– Problemet i dag är att man ser avfall som ett problem. Vi måste se avfall som en resurs, säger Pär Larshans.

Bland det avfall som det finns stora möjligheter att återvinna är plast och byggmaterial.

– Det finns ett enormt överskott av material som gipsskivor till exempel. Där ser vi stora möjligheter till återföring.

Här finns en affär för er?

– Absolut, vi som återvinningsföretag kan tjäna pengar om vi är duktiga på att hantera det här. Men den stora vinnaren är samhället, säger Pär Larshans.

Perstorp, Salem, Lilla Edet och Håbo nämns som kommuner med riktlinjer för att prioritera varor av återvunnet material. Vid en koll faller dock Lilla Edet bort.

– Jag har frågat mina tjänstemän och vi har inga sådana krav i upphandlingar. Däremot ställer vi krav på att vårt avfall ska återvinnas, säger Carlos Rebelo Da Silva (S), kommunstyrelsens ordförande i Lilla Edet.

Däremot ställer Håbo krav på återvunnet material ibland.

– Vi försöker det, men det är inte alltid det går. Vi har i vår miljöpolicy att vi ska vara resurseffektiva. Våra företag ska minska såväl sin egen energianvändning som avfall och utsläpp i mark, atmosfär och vatten, säger Jan Treffenberg, upphandlingschef i Håbo.

Han nämnder några produkter där det är möjligt att kräva att det är gjorda av återvunnet material.

– Det kan vara arbetskläder, fleecetröjor görs av återvunna gamla PET-flaskor. Och det finns företag som återanvände fiber och gör nya kläder.

Kraven läggs in som en positiv effekt. De leverantörer som kan visa på återvinning får en bonus som påverkar deras totala anbudspris, och därmed chansen att vinna en upphandling.

Perstorp ställer den här typen av krav på bland annat kontorsmaterial.

– Kulspetspennor kan ha hölje som är av återvunnet material. Och kopieringspapper ska vara återvunnet. Vi försöker ha så mycket miljötänkande vi kan, säger upphandlare Laila Schüler.

Hans Perkiö

Fakta: Cirkulär ekonomi

För att nå en hållbar utvecklig behövs en ekonomi som bygger på kretslopp, en cirkulär ekonomi. Förändringar krävs på flera områden. Ny produktdesign som tar större miljöhänsyn, nya affärsmodeller, nya sätt att organisera samhälle, nya finansieringsmetoder och sätt att omvandla avfall till resurser. Konsumenterna måste ändra beteende. Politiken samordnas.
Källa: Naturvårdsverket

Ämnen i artikeln:

ÅtervinningÅtervinning

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev