Hållbarhet
Extremväder: Olycksbudget höjs nästan 2 000 procent – ”Börjar bli bråttom”
Publicerad: 10 december 2021, 08:39
”Regeringen är tydlig med att det börjar bli bråttom”, säger Mette Lindahl Olsson, MSB. Foto: Melker Dahlstrand
Klimatförändringarna ökar risken för naturolyckor i Sverige; översvämningar, ras och skred blir allt vanligare. Det förebyggande skyddsarbetet i kommuner och regioner blir allt viktigare, därför ökas budgeten för klimatanpassningar rejält, från 25 till 520 miljoner kronor.
I år uppgick budgeten för skydd mot naturolyckor 25 miljoner kronor. 2022 stiger den med 1 980 procent då riksdagen höjt budgeten för Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) förebyggande arbete till cirka 520 miljoner kronor. Målet är vidta förebyggande åtgärder så att det förändrade klimatet inte ska orsaka olyckor och samhällsstörningar i framtiden.
– Vi tror att pengarna räcker till att börja med. Vi räknar med att det kommer att finnas 500 miljoner kronor i budgeten till klimatanpassningar i flera år framöver, säger Mette Lindahl Olsson, enhetschef för naturolyckor och beslutsstödsystem på MSB.
Varför blev det en sådan drastisk ökning av budgeten?
– Det är på grund av det förändrade klimatet, som förväntas leda till extremväder, och att riskbilden har förvärrats. Det är viktigt att göra kloka investeringar snabbt, för vi har inte råd att låta olyckorna inträffa. Regeringen är tydlig med att det börjar bli bråttom, säger Mette Lindahl Olsson.
Kommunerna har en central roll I arbetet att förebygga naturolyckor. Sedan 2010 har kommuner sökt över 2 miljarder kronor av MSB för klimatanpassningar – en betydligt större summa än den myndigheten haft att pytsa ut. Under samma period har drygt 570 miljoner kronor betalats ut.
– Ofta tar det flera år från ansökan till färdigställda åtgärder. Några kommuner har inte skickat in kompletta ansökningar, några har inte fått de tillstånd de behöver och några har sökt bidrag för åtgärder som inte är bidragsberättigade, förklarar Mette Lindahl Olsson.
Statens geotekniska institut (SGI) har pekat ut tio nationella riskområden för skred, översvämningar och erosion. Göta älvdalen är ett av två områden där risken för naturolyckor är störst, 215 av de 520 miljoner kronorna ska därför prioriteras där. SGI är ansvarigt för åtgärder i området, där berörda kommuner kommer kunna ansöka bidrag.
LÄS MER: MSB och SGI: Så kan vi underlätta kommunernas klimatanpassningsarbete, Forskare: Dags förbereda skola, vård och omsorg för extremväder
Göta älvdalen och Mälardalen är två högriskområden Foto: MSB
De identifierade riskområdena för ras, skred, erosion och översvämning:
Västkusten–Göta älvdalen
Mälardalen–Stockholm
Skåne–Hallandskusten
Mellersta norrlandskusten
Norra Vänerområdet
Blekinge–Kalmarkusten
Södra Vätternområdet
Östgöta–Sörmland
Mellersta Dalälven
Jämtlandsfjällen
Källa: MSB