Dags för hållbara entreprenörer i skolan

Vi har bara en planet att leva på. Världen står inför utmaningen att hitta lösningar som gör det möjligt för 10 miljarder människor att dela på resurserna. I västvärlden lever vi över våra tillgångar genom att ta ut mer av planeten än vad den förmår producera. För oss är det självklart att skolan har en nyckelroll för att samhället ska kunna utvecklas i hållbar riktning. Entreprenörskap handlar dels om att bli företagare och att vara kreativ för att hitta smarta lösningar på såväl enkla vardagsproblem som avancerade uppfinningar. Men entreprenörskap handlar i första hand om företagsamhet; om kreativitet, engagemang och delaktighet när det gäller problemlösning och helhetssyn.

FN uppmanar världens regeringar att hårdsatsa så att skolan utbildar elever till att bli kunniga aktörer i lokala och globala framtidsfrågor. Entreprenörskap lyfts fram som en nyckelkompetens på alla stadier från förskolan till högskolan och hållbar utveckling betonas som ett övergripande perspektiv i all utbildning. Det låter bra. Men vi oroas när reformerna har svårt att omsättas i bra undervisning.

När skolor eller Ung Företagsamhet får pengar för satsningar inom entreprenörskap är inte hållbar utveckling med som en naturlig komponent. Skolverkets tidigare goda ambitioner och stöd till lärande för hållbar utveckling har dragits ner och är i dag obefintligt. Här hänger inte politik och genomförande med. Vi frågar oss varför?

Flera exempel visar på vinster i elevernas motivation när man ”gifter ihop” entreprenörskap och hållbar utveckling. Verkliga frågor måste finnas med där kunskapen kommer till användning och där eleverna är delaktiga.

Ett exempel är Porthällagymnasiet där elever samarbetar med samhällsbyggnadskontoret när Partille centrum ska byggas ut. Arbetet är långsiktigt och eleverna möter många olika personer utanför klassrummet där kunskaper i olika ämnen används och utmanas kontinuerligt.

Visionerna om en global hållbar utveckling är lättare att nå om det svenska utbildningssystemet förbereder barn och unga inför de utmaningar som världen står inför. Sverige riskerar att missa sin stora chans att låta framtidsfrågor vara drivkraften för entreprenörskap. Sverige har tidigt profilerat sig på denna världsmarknad sedan vi arrangerade FN:s första miljökonferens för 40 år sedan. För nära tio år sedan gick statsminister Göran Persson i täten för att göra utbildningssektorn till medspelare i samhällets match för hållbar utveckling. I nya läroplanerna syns att nuvarande regering har visat en ambition i samma riktning, men det krävs ett mer genomtänkt utvecklingsarbete på detta område.

Vi uppmanar utbildningsdepartementet att ta fram en handlingsplan från förskola till gymnasiet och där vi vill att följande finns med:

Undervisningen måste passa dagens utmaningar – ett exempel är att lärare ska kunna arbeta tillsammans. Genom att vidga det så kallade Lärarlyftet kan dagens fortbildningssatsningar ge lärare nya metoder och erfarenheter som kan omsättas i undervisningen.

Schemat får inte skapa onödiga barriärer. Skolledarnas kompetens på området måste ses över. Samarbete måste premieras och tidsmässigt prioriteras.

Regeringen bör ge Högskoleverket i uppdrag att trygga kompetensen hos nyexaminerade lärare. Kunskap måste hämtas från flera ämnen där eleverna är delaktiga i aktuella frågor.

Skapa arenor för lärande och utveckling. Skolor och högskolor är kreativa partners. Utbildningssektorn bör inte hanteras avskilt utan lyftas in i som en aktör i samhällets arbeten på flera nivåer. För att klara de komplexa utmaningarna behöver utbildning, näringsliv och samhälle mötas för att formulera problemen och ständigt tillföra ny erfarenhet från ”praktiken” och ny kunskap från forskningen.

Det är positivt att regeringen satsar stort på pedagogisk forskning – men det är viktigt att undervisningen bedrivs på ett sätt så skolan kan genomföra sitt uppdrag. Forskningsresultat måste föras tillbaka och omsättas inom politik och undervisning.

Följ upp och utvärdera. Ge Högskoleverket och Skolinspektionen i uppdrag att efterfråga arbete inom entreprenörskap och hållbar utveckling när de gör sin granskning.

Låt oss alltså inte missa chansen att låta hållbar utveckling utgöra drivkraften för entreprenörskap! Sverige har allt att vinna på att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling i skolans värld. Det ger oss hoppfulla elever med relevant kunskap för framtidens marknad - en kraft som världen behöver och Sverige kan må mycket bra av.

Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden (WWF)

John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Sveriges första UNESCO-professor i lärande för hållbar utveckling

Pia Alhäll, verksamhetschef Porthälla gymnasium