Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Pandemin fick lärare att svänga om digitala verktyg

Publicerad: 24 maj 2022, 11:00

När gymnasieskolorna stängdes under pandemin tvingades lärare undervisa på distans. Att de då blev mer positiva till digitalisering beror på att behoven styrde, tror Tor Hatlevoll på SKR.

Foto: Johanna Lundberg/Bildbyrån/ Thomas Carlgren

Gymnasielärare blev mer positiva till digitalisering av den egna arbetsplatsen under pandemin, visar ny undersökning. Undersköterskor och läkare blev i stället mer negativa.


Ämnen i artikeln:

LärareGymnasietLäkareUndersköterskorDigital vårdSenaste nytt

För tre år sedan var bara hälften av de tillfrågade gymnasielärarna positiva till ökad digitalisering i skolan. I slutet av förra året var 73 procent av gymnasielärarna positiva.

– Jag hade kanske trott att de skulle vara mer negativa. Under pandemin tvingades ju gymnasielärarna att distansundervisa och det fungerade inte bra för alla elever, säger Tor Hatlevoll, arbetsmarknadsekonom på Sveriges Kommuner och Regioners arbetsgivarpolitiska avdelning.

Han har skrivit en rapport som bygger på en undersökning bland 1000 lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer, gjord av Kantar/Sifo på uppdrag av SKR. Undersökningen gjordes i oktober 2021, då spridningen av covid-19 fortfarande präglade samhället.

Lärarna var då i hög grad positiva till de digitala verktyg och arbetssätt som använts under pandemin. Ändå ville inte ens hälften av dem behålla de digitala verktygen i en mer normal arbetssituation. 

– Jag tror att det är kopplat till att en hög andel av gymnasielärarna inte vill arbeta med hybridundervisning, säger Tor Hatlevoll.

Enligt enkäten vill 40 procent av gymnasielärarna inte hålla lektioner där en del elever är på plats i klassrummet medan andra är med digitalt. Det är grundskollärare mer positiva till. 

Att gymnasielärarna blivit mer positiva till digitalisering under pandemin tror Tor Hatlevoll kan bero på att de när skolorna stängdes plötsligt ställdes inför ett problem som digitala verktyg hjälpte dem att lösa.

– Man utgick från verksamhetens behov, inte från verktygen. 

Alla tillfrågade yrkesgrupper är i hög grad positiva till digitaliseringen av såväl samhället som den egna arbetsplatsen. Med ett undantag: undersköterskor. 

Bland dem är knappt hälften positiva till ökad digitalisering av samhället och bara 44 procent vill se mer digitalisering av det egna arbetet. Det är en lägre andel än när samma undersökning gjordes våren 2019. 

– Undersköterskor arbetar i en verksamhet där det skett väldigt lite teknikutveckling. Omvandlingen var inte så stor under pandemin heller. I omsorgen ses teknik fortfarande som något främmande och det kan finnas ett motstånd för att många kanske är osäkra på vad de klarar av, säger Tor Hatlevoll. 

Även läkare har blivit mindre positiva till digitalisering av det egna jobbet under pandemin. Andelen har minskat från 79 procent till 72 procent. 

Runt hälften av läkarna är nöjda med de digitala verktyg som införts under pandemin medan 18 procent sätter betygen ”ganska dåligt” eller ”mycket dåligt” på nya digitala verktyg eller arbetssätt. Läkarna efterlyser i hög grad teknisk support. 

Personer i alla yrkesgrupper lyfter fram det fysiska mötets betydelse och påpekar att en del går förlorat när undervisning eller konsultationer genomförs via digitala plattformar.

Var tredje tillfrågad bedömer att mer digitalisering kommer att försämra gränsdragningen mellan jobb och fritid. Lika många tror att säkerheten kring känsliga uppgifter kommer att bli sämre. 

LÄS MER: Så fick Växjö en explosion av e-tjänster: ”Vi vill skapa verklig förändring” 

LÄS MER: Gävleborgs digitala satsning i gång: ”Nytt ekosystem för sjukvården” 

LÄS MER: Så gör välfärdsteknik äldre mindre ensamma 

Cecilia Granestrand

Reporter

cg@dagenssamhalle.se

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev