Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Låt bredbandsnäten konkurrera på lika villkor

Sverige är en av världens ledande IT-nationer, inte minst tack vare ett väl utbyggt fiberbredband som når över 50 procent av hushållen. De kommunägda öppna fibernäten har haft en stor roll i denna utveckling, trots att nuvarande lagstiftning och direktiv begränsar stadsnäten. Nu är det hög tid att den nya regeringen skapar tydliga förutsättningar för stadsnäten och för en fortsatt konkurrens på bredbandsområdet.

Publicerad: 23 september 2014, 13:06

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItBredbandInternet

Under ett tiotal år har den nya fiberbredbandsmarknaden växt fram i Sverige. Det har möjliggjorts av att stadsnäten tidigt började bygga öppna fibernät, kommunerna var trötta på Telias dåvarande höga priser och bristande intresse för att bygga ny fiberinfrastruktur. I dag finns det stadsnät i nästan två tredjedelar av Sveriges kommuner.

Stadsnäten har skapat låga inträdeströsklar för små och nya aktörer, vilket i sin tur gett upphov till en hel industri av olika tjänsteleverantörer, en del lokala, andra nationella.

Det pågår en stabil tillväxt men också en konsolidering med flera olika uppköp av fibernät och tjänsteleverantörer, där Telia är den mest framträdande uppköparen. Vissa anser att telekombranschen behöver stordriftsfördelar och att dessa uppköp därför är bra. Men det finns en risk att det återskapas en marknad med några få dominerande aktörer eller ett monopol.

Stadsnätens lokala närvaro, neutrala och öppna förhållningssätt ger små leverantörer av internet, telefoni, tv och IT-tjänster möjlighet att hävda sig i konkurrensen med de största aktörerna. Mindre aktörer är oroade över uppköpen och vill att stadsnäten också fortsättningsvis ska driva de lokala fibernäten, då det säkerställer en bra konkurrens. Tack vare de öppna stadsnäten stärks tjänstekonkurrensen inom bredbandsområdet och konsumenterna får en ökad valfrihet till en lägre kostnad.

Den nyligen avslutade statliga utredningen om regeringens bredbandsstrategi konstaterar att de kommunala stadsnätens roll i den svenska bredbandsutbyggnaden har varit – och är fortsatt– mycket betydelsefull. Stadsnäten står för nästan två tredjedelar av den bredbandsfiber som hittills har byggts. Men denna positiva utveckling hotas, om inte regelverken för stadsnäten förändras.

Hoten består av att de kommunala stadsnäten är begränsade av en otidsenlig lagstiftning och politiska styrdokument, som inte hängt med i en snabbt förändrad verklighet. Stadsnäten begränsas på två olika sätt.

För det första har vi en konkurrenslagstiftning mot kommunala verksamheter som inte är anpassad till bredbandsutbyggnaden. Lagens syfte är att hindra kommuner att konkurrera ut det privata näringslivet och det är i grunden bra. Men trots att de kommunägda stadsnäten har bidragit till en starkt positiv utveckling och ökad konkurrens i Sverige, slår lagstiftningen mot stadsnäten som hindras i sin fortsatta utveckling. Det måste därför skapas ett lagmässigt undantag som möjliggör för stadsnäten att verka operativt utanför kommungränsen. Då kan stadsnäten, utan att behöva ta omvägen via kommunalförbund, skapa en effektiv verksamhet och hävda sig på marknaden.

Svenska Stadsnätsföreningens enkätundersökning bland tillträdande riksdagsledamöter visar att fyra av tio instämmer i att kommunägda stadsnät bör ha möjlighet att verka utanför den egna kommunens område. En mycket liten andel är negativt inställd till förslaget. En stor majoritet av ledamöterna för Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödjer en förändring. Bland de osäkra finns det ett starkt stöd för att frågan ska utredas.

Socialdemokratiska kongressen slog redan i april 2013 fast att ”regeringen bör ge stadsnäten möjligheten att agera på marknaden och över kommungränserna”.

Den statliga utredningen om regeringens bredbandsstrategi anser att en sådan förändring för de kommunala stadsnäten kan underlätta för regeringen att uppnå sitt mål för bredbandsutbyggnaden år 2020. Utredningen är just nu ute på remiss och kan besvaras fram till utgången av september. Därefter bör den nya regeringen agera skyndsamt.

För det andra är de politiska direktiven för hur kommunala stadsnät ska driva sin operatörsverksamhet förlegade. Regeringens nuvarande bredbandstrategi skapades för över fem år sedan utifrån en situation där det fanns många åsikter om vad stadsnäten skulle göra då det fanns en stor osäkerhet om deras roll. Den innehåller därför rekommendationer om att stadsnäten endast ska erbjuda en avgränsad fiberinfrastrukturtjänst. Marknadens efterfrågan har varit annorlunda och i verkligheten erbjuder över hälften av stadsnäten utökade och mer differentierade infrastrukturtjänster, vilket skapar en plattform för fler affärer för de privata aktörerna.

Det är nödvändigt med differentierade tjänster för att stadsnäten ska kunna uppnå tillräckliga volymer, kunna erbjuda hög kvalité och en bra säkerhet. Detta blir allt viktigare i takt med att vi blir mer beroende av digitaliseringen, inte minst när det gäller kommande välfärdstjänster eller internetbaserade TV-tjänster.

Post- och telestyrelsen (PTS) konstaterar i en rapport från december 2012 att stadsnäten har skapat en bra konkurrens med lägre priser. Men trots en väl fungerande marknad vill både Konkurrensverket och PTS fortfarande begränsa stadsnätens utbud av infrastrukturtjänster. Dessa myndigheter behöver uppdaterade direktiv och styrdokument från regeringen när det gäller Sveriges stadsnät.

För vissa kan frågorna om stadsnätens begränsningar ses som små och avgränsade, men de har en stor betydelse för att säkerställa mer rättvisa spelregler och trygga en bra konkurrens på bredbandsmarknaden. Bland många kommunpolitiker har frågan om fiberbredband fått en ökad prioritet de senaste åren, men det räcker inte. Det behövs också ett betydligt större intresse och engagemang från riksdagspartierna för att värna de kommunägda öppna stadsnäten. Om stadsnäten också fortsättningsvis blir bakbundna riskerar vi att få en försämrad konkurrens som hämmar Sveriges digitala entreprenörskap och utveckling.

Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ItBredbandInternet

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev