Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

”Lär av danskarna i digitaliseringsarbetet”

För att lyfta digitaliseringen av välfärdssektorn kan vi lära mycket av danskarnas öppenhet och initiativkraft inom området. Många kommuner tar egna initiativ och samverkar kring öppna lösningar - men nu krävs också initiativ från regeringen för en konkret IT-politik för öppenhet.

Publicerad: 1 juni 2015, 12:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

90 procent av danskarna har en digital brevlåda och digitala signaturer. När når vi dit i Sverige?

Foto: Colourbox


Ämnen i artikeln:

It

Hur ska vi lyfta digitaliseringen av välfärdssektorn? Ett stort problem för oss i kommunerna är brist på innovationsutveckling på systemsidan, låg grad av konkurrens mellan systemleverantörerna och tydliga inlåsningseffekter. Vi sitter ofta med system som kan vara utvecklade på 80- och 90-talet och som möjligen fått lite fernissa på sig under vägen.

Jag kan ibland höra kollegor som tror att räddningen ligger i att några stora internationella mjukvarubolag etablerar sig. Varken troligt eller önskvärt. Det skulle leda till mer inlåsning. I stället måste vi öppna upp systemen. Kräva öppna standards och gränssnitt. Andelen program med öppen källkod ökar, även om det ännu är en relativt svag röst så växer antalet projekt över landet.

Vi bör lära av danskars initiativkraft. De har ett kraftfullt kommunnätverk i Offentligt digitaliseringsfællesskab (OS2) som satsar systematiskt på öppna källkodslösningar. De har också ett utvecklat samarbete med leverantörer av öppna system och kommunförbundets arkitektur- och beställarorganisation KOMBIT.

Nyligen besökte vi i det västsvenska kommunnätverket Kivos Ballerups kommun utanför Köpenhamn för att ta del av OS2:s arbete. Ett 15-tal projekt redovisades inom dokumenthantering och verksamhetssystem. Värt att nämna är att de danska biblioteken planerar att gå över till öppen källkod under 2015 och att hälften av kommunernas hemsidor är, med Köpenhamn som flaggskepp, byggda med det öppna systemet Drupal.

Även danska staten har en helt annan kraft i digitaliseringen. Så har man nu slutat att skicka papperspost från stat och kommun. 90 procent av danskarna har en digital brevlåda och digitala signaturer. När når vi dit i Sverige?

I Sverige finns det flera projekt som resulterat i öppna verksamhetslösningar för välfärdssektorn. E-tjänstlösningar som Nordic Peaks Open ePlattform, Pulsens Jukebox/Mina e-tjänster och Malmö stads e-tjänstplattform.

Andra exempel är Sambruks projekt med en öppen skolplattform IVIS eller FixaMinGata – nationell e-tjänst för att rapportera störningar i stadsmiljön. Kammarkollegiets nya ramavtal, där öppen och proprietär kod likabehandlas, kan ses som ett föredöme, även utanför landets gränser.

Men det krävs en nationell strategi för att driva utvecklingen framåt. Vi väntar på att regeringen ska formulera en konkret IT-politik för öppenhet. Kommer ministern för upphandling, Ardalan Shekarabi, att använda upphandlingen som en väg för ge oss fler öppna lösningar? Eller kommer IT-ministern Mehmet Kaplan att följa Storbritanniens exempel och föreslå öppna dokumentformat i stat och kommun?

”Öppenhet istället för stuprör och inlåsning” skriver SKL i sin strategi. ”Myndigheter ska i första hand välja öppna standarder och alltid överväga öppen programvara” säger eDelegationen. Vackra och sanna ord men år 2015 är det dags att skrida till handling. Många kommuner tar egna initiativ och samverkar kring öppna lösningar - men vad händer på nationell nivå?

Göran Westerlund, IT-chef Alingsås kommun, ordförande i Kivos

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

It

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev