Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Digitalisering

Kommunerna missar bredbandsmålet

Publicerad: 27 maj 2015, 23:30

Den digitala klyftan växer - skillnaden mellan bästa och sämsta kommuner vad gäller tillgång till bredband är gigantisk. Många kommuner klarar inte ­regeringens mål att nio av tio hushåll ska ha snabbt bredband till 2020. Statens stödpengar räcker inte och marknadens aktörer avstår nätbyggen utanför tätorterna.


Ämnen i artikeln:

ItIt

Sverige har som mål att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. För att nå dit behövs snabbt bredband. Det är bakgrunden till regeringens mål att 90 procent av alla hushåll ska ha tillgång till bredband på minst 100 Mbit per sekund om bara fem år.

Men i dagsläget har i genomsnitt bara drygt hälften av hushållen tillgång till tillräckligt snabba anslutningar, enligt Post- och telestyrelsens Bredbandskartläggning 2014.

Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Utanför tätorter har bara 13 procent fiber och 20 kommuner hade inte ens en bredbandsstrategi. Bara två kommuner klarar i dagsläget regeringens mål, som ska vara uppfyllt i hela landet om knappt fem år, Solna och Sundbyberg utanför Stockholm.

I 61 kommuner är målet inom räckhåll. Här har fler än vartannat hushåll tillräckligt snabba uppkopplingar. Men i de 25 kommuner som ligger sämst till är det mindre än 10 procent av befolkningen som kvalar in.

Allra sämst är läget i Malung-Sälen och Hörby, med bara 3 procent uppkopplade hushåll med 100 Mbit per sekund eller mer.

– Vi är en ytstor kommun med en liten befolkning. Samtidigt är vi tio gånger så många när det är fullt i Sälen. Men det är klart att vi inte är så intressanta för marknaden. Jag tycker att en riktig infrastruktur borde vara ett nationellt åtagande, säger Kurt Podgorski (S), kommunstyrelsens ordförande i Malung-Sälen.

Tunga kommunföreträdare uppmanar regeringen att göra mer för att utjämna skillnaderna, så att inte stora grupper stängs ute från basala samhällsfunktioner som i allt högre grad blir digitala. De vill också att alla hushåll ska omfattas av målet till 2020, oavsett var de finns.

Dagens mål utestänger 10 procent av befolkningen från framtidens infrastruktur.

Två av tre kommunpolitiker anser inte att staten gör tillräckligt för att nå målet, enligt en färsk enkät från Svenska Stadsnätsföreningen. Nio av tio anser att regeringen borde avsätta mer pengar och närmare sju av tio anser att staten borde skapa starkare incitament för utbyggnad (se grafik).

– Det borde vara lika naturligt att staten åtminstone tillhandahåller ett basnät till varje kommun, precis som när elnäten byggdes ut. I takt med att Telia har rivit kopparnäten har bredband blivit viktigare för exempelvis larmsystem och statlig och kommunal service, säger Peter Lindroth (S), kommunstyrelsens ordförande i Karlsborg och ordförande i Småkom, en organisation för 66 mindre kommuner.

Även inom Sveriges kommuner och Landsting (SKL) är oron stor över den ökande digitala klyftan. Förbundet mobiliserar nu för att få frågan högre upp på regeringens agenda.

– Det är oförståeligt att ha ett mål där en stor del av Sveriges befolkning kommer att stå utan en tillräckligt bra uppkoppling. Staten skulle behöva höja ribban och ta fram en strategi för dem som med nuvarande ansträngningar inte får tillräckligt bra uppkoppling till 2020, säger Per Mosseby, chef för avdelningen för digitalisering på SKL.

I många fall finansieras utbyggnaden av kommunerna via cirka 170 stadsnät, och av privata företag som Teliasonera, IP Only, Telenor (Bredbandsbolaget) och Tele2. Till det kommer 4,5 miljarder kronor i statliga stöd för nätutbyggnad på landsbygden.

Men pengarna räcker inte. Enligt PTS kostar det 28 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet. Beräkningar som har gjorts på uppdrag av bland andra SKL och Svenska Stadsnätsföreningen, visar att PTS har räknat för lågt och att kostnaden snarare är 40 miljarder kronor.

– Det finns en tro på att marknaden ska lösa detta,­ men alla de här pengarna finns inte i dag och jag har svårt att tro att Sverige når målet om ingenting görs, säger Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnätsföreningen.

Föreningen uppskattar att det finns cirka en halv miljon hushåll som varken är tätort, där marknadsintressen kan lösa problemen, eller faller utanför ramen för statligt stöd. Det betyder att dessa hushåll måste stå för en anslutningskostnad på upp till 30 000 kronor själva. Eller så är de hänvisade till eldsjälar i kommunerna och i landets många fibernätsföreningar.

Men lösningen är inte enbart­ mer statliga pengar. Det handlar också om att:
• Kommunerna juridiskt ska få ta ett större ansvar för utbyggnaden av fibernätet. Som lagstiftningen ser ut nu får kommunen inte äga nät utanför den egna kommungränsen.
• Att det sker en samordning som underlättar kommunernas digitaliseringsarbete. Alla kommuner har inte kompetensen att bygga och driva egna stadsnät.
• Att öppna upp de statliga fibernät som redan finns, exempelvis hos Trafikverket, Banverket och Vattenfall, för annan trafik.

Grundfrågan är hur samhället ska leverera digitala välfärdstjänster inom till exempel sjukvård eller erbjuda delaktighet om inte alla har samma förutsättningar.

– Vi vill lyfta att det finns ett försvarligt antal personer i Sverige som riskerar att hamna utanför om det inte tillkommer politiska initiativ. En tänkbar lösning skulle kunna vara ett högkostnadsskydd för villaägare, säger Mikael Ek.

Enligt Peter Lindroth på Småkom är tillgången till bredband avgörande för mind­re kommuner. Det handlar om att det ska gå lika bra att bedriva företag, använda ­e-tjänster och sköta myndighetskontakter i hela landet.

– Vi orkar inte bära den här bördan själva och det finns ingen marknad som sköter utbyggnaden i våra medlemskommuner. Den yttersta konsekvensen om vi inte får bra bredband är att folk inte kan bo kvar, säger han.

LÄS MER: Mehmet Kaplan (MP), IT-minister, berättar i tidningen om regeringens bredbandsplaner. Beställ en prenumeration här.

Maria Ottoson, Reporter

Endast två kommuner klarar regeringens mål

https://www.dagenssamhalle.se/sites/default/files/misc/dia_1_1.pdf

Ämnen i artikeln:

ItIt

Dela artikeln:


Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev