Högre närvaro när lektioner hålls i datorn

Flera rektorer rapporterar att närvaron på lektionerna har ökat sedan gymnasieskolorna gick över till distansundervisning. Samma bild ger en del av de 100 skolhuvudmän som svarat på frågor från Skolverket om hur omställningen fungerar.

I Växjö är gymnasieelevernas frånvaro nu nere på rekordlåga 2 procent.

– Elever som tidigare haft hög frånvaro är närvarande nu, konstaterar kommunstyrelsens ordförande Anna Tenje (M).

Den hastigt påtvingade distansundervisningen blir därmed en lektion i hur skolan skulle kunna anpassas bättre till vissa elever.

– Det bör finnas mer tillåtande sätt att utforma och skräddarsy utbildning, säger Anna Tenje.

Hon har gett chefen för utbildningsförvaltningen i uppdrag att noga följa distansundervisningens konsekvenser och ta tillvara alla lärdomar.

– Vi måste ta fasta på ljusglimtar i allt elände. Jag tror att vi nu kommer att se ett genombrott för digitaliseringen, inte bara i skolan utan i flera sektorer.

Vad är det då som får fler elever att vara med på lektionerna när de hålls i datorn och inte i klassrummet?

Några svar ges på en blogg som drivs av gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg. Hon har de senaste veckorna haft kontakt med elever som annars ofta är frånvarande. De säger att ”det är bättre att chatta frågor än att räcka upp handen i klassen”, att ”det tar mindre energi när man inte behöver åka till och från skolan” och att ”lektionerna kommer i gång direkt, det är inte så mycket som stör”.

– För en del elever är det mycket energikrävande att vara i skolan, men de har egentligen inte svårt att lära sig, säger Helena Wallberg.

Hon frilansar som kvalitetsutvecklare och har från ett trettiotal skolor hört att närvaron ökat när eleverna nu undervisas i sina hem. Det visar enligt Helena Wallberg att det kan behövas mer flexibilitet i de normer och bestämmelser som styr skolan.

– Jag skulle vilja se ett uppluckrat regelverk kring distansundervisning.

Så är det också i viss mån på väg att bli. Regeringen föreslog nyligen att elever med dokumenterad medicinsk eller social problematik helt eller delvis ska kunna få sin utbildning via distansundervisning.

Att låta elever få all undervisning på distans är dock ingen bra idé, tycker Helena Wallberg.

– Det vore olyckligt om vi nu drog slutsatsen att skolan inte passar alla elever och att de därför alltid ska få distansundervisning. Skolans uppdrag är inte bara att förmedla kunskap utan också att lära eleverna att samarbeta och visa respekt för andra människor. Vi kan inte acceptera att inte alla får tillgång till det.

Helena Wallberg önskar att det nödläge som nu har tvingat fram distansundervisning i stor skala ska leda till bestående förändringar i synen på hur skola ska bedrivas.

– Jag hoppas det. Men skolan är seglivad, det har vi sett förut, säger hon.

När Högbergsskolan i Tierp ställde om till distansundervisning ökade närvaron från 70 till 90 procent. En orsak var att småkrassliga elever kunde följa lektionerna i sin dator.  Nu ligger närvaron på den vanliga nivån, 85 procent.

Rektor Jonas Albonius säger precis som många andra att distansundervisning passar en del av de elever som annars ofta är borta. Men inte alla.

– Jag är orolig för att en del elever ska bli än mer passiva. Därför får de komma till skolan och få extra stöd av speciallärare, säger han.

Än så länge fungerar distansundervisningen bra för de allra flesta av Högbergsskolans elever. Och rektorn gläds åt att lärare tar stora kliv mot mer digitaliserad undervisning.

– Vissa av våra lärare säger själva att de kommit längre på några veckor än på de två senaste åren, säger Jonas Albonius.

Är det inte samma lektioner som förut, men via nätet?
– Nej, fler vågar testa något nytt nu.

Det kan till exempel handla om att ”flippa klassrummet” och dela ut läxan i förväg. Lektionen kan då ägnas åt frågor och diskussioner kring det eleverna redan läst.

Många lärare passar också på att pröva de digitala läromedel som på grund av coronakrisen tillfälligt har blivit gratis.

Jonas Albonius tror att de drastiska förändringar som nu sker kan få långsiktig effekt:

– Det här kommer att innebära ett språng för svensk skola.