Grundlös kritik mot medieutredningen

REPLIK. Nils Funckes artikel Nya presstödet öppnar för kontroll av journalister tar sitt avstamp i att utredningen tänker föreslå ett demokratikrav. Detta saknar grund då Medieutredningen i nuläget ännu inte formulerat några förslag.

I delbetänkandet Medieborgarna & medierna. En digital värld av rättigheter, skyldigheter – möjligheter och ansvar står följande:

Medieutredningen kommer i det fortsatta utredningsarbetet att pröva frågan om en demokratibestämmelse i den anda som Presstödskommitténs ordförande gav uttryck för.” (s. 325).

Presstödskommitténs ordförande tillika professor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och såväl f.d. Pressombudsman som f.d. Justitieombudsman Hans-Gunnar Axberger reflekterar där över frågan om demokratibestämmelse och skriver i betänkandet Översyn av det statliga stödet till dagspressen:

”Jag betraktar tryck- och yttrandefriheten som konstitutionella fri- och rättigheter, medan presstöd inte är någon sådan rättighet.” (s. 446)

I en tid av informationsexplosion då vem och vad som helst kan betecknas som media är det rimligt att skapa någon form av tydlighet kring vart skattebetalarnas pengar ska styras.

I det nuvarande presstödet existerar redan begränsningar. Stöd kan bara gå till allmän nyhetstidning eller publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning. Därmed säger dagens regelverk att det endast är tidningar som levererar på den kvalitet som staten önskar stödja.

Då digitaliseringens kraft sköljer över oss, inte minst genom medborgarnas förändrade medieanvändning, är vi inte betjänta av att blicka bakåt, mot Karl XIV Johans Sverige. Att i denna era av kraftig mediekonvergens definiera kvalitet som det innehåll som sprids via papperstidningar är bakåtsträvande och ett sätt att definitivt missa målet.

LÄS ÄVEN: Nils Funckes slutreplik. 

Anette Novak, särskild utredare, Medieutredningen