Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

måndag10.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Byråkratisk snårskog sinkar bredbandsutbyggnad

För att möjliggöra utbyggnad av bredband via fiber även på landsbygden anslogs statliga stödmedel. Pengarna är nu i praktiken slut. Ytterligare resurser är en nödvändighet för fortsatt utbyggnad. Men mer pengar är bara en del. Den byråkratiska snårskog som sökande byalag på landsbygden står inför är alltför ofta en källa till såväl oro som ilska.

Publicerad: 7 juni 2016, 03:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

De nationella bredbandsmålen måste brytas ner och berätta vilka 10 procent i vårt land som är acceptabla att exkludera, skriver Carina Sàndor.


Ämnen i artikeln:

BredbandLandsbygdenEkonomiKommunerBredbandsutbyggnaden

Skinnskatteberg är en stor landsbygdskommun med en liten tätort och många byar. Även om handel i stor utsträckning sker i tätort, bor och verkar ungefär hälften av medborgarna på landsbygden. Det är vår styrka men också en utmaning när vi blickar framåt mot den digitala utvecklingen som pågår över hela landet.

Den nationella strategins målsättning att 90 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020 bygger på att bredband i första hand ska tillhandahållas av marknaden på kommersiell grund. Det är inte helt möjligt i mer glest befolkade områden, till exempel i Skinnskatteberg, utanför tätort. För att möjliggöra utbyggnad av bredband via fiber även på landsbygden anslogs statliga stödmedel. Pengarna är nu i praktiken slut och redan övertecknade med cirka två miljarder, knappt halvvägs genom programperioden. Ytterligare resurser är en nödvändighet för fortsatt utbyggnad på landsbygden.

Mer pengar i all ära men det är bara en del. Den byråkratiska snårskog som sökande byalag på landsbygden står inför är alltför ofta en källa till såväl oro som ilska. Byalagsmodellen villkoras av privatekonomiskt risktagande och bakom en lyckad ansökan står åtskilliga ideella arbetstimmar samt år av väntan på beslut om just deras projekt ska bli beviljat.

Dessutom avvecklas kopparnätet i rask takt. Bara i vår kommun har tre telestationer lagts ner innan sommarens slut. Samtliga är på landsbygden där det är som mest utmanande att få ihop kalkylen för ett fibernät, med eller utan stöd. För att på egen hand bygga ett kommunövergripande fibernät krävs en investering motsvarande nära två tredjedelar av vår kommuns totala driftbudget. Möjligt, men fullständigt orimligt.

I grunden handlar det om en mycket bristfällig samordning på flera nivåer. Det saknas ett helhetsgrepp. Nationella och regionala myndigheter, kommuner och marknadens aktörer må vilja dra åt samma håll, men lyckas inte. Att Telia avvecklar kopparnätet innan en alternativ fast anslutning finns på plats är olyckligt. Att utbyggnad av bredband via fiber på landsbygden förutsätter eldsjälars fritid och privatekonomiskt risktagande, där Jordbruksverkets regelverk blir ett återkommande gissel, är osunt. Att utbyggnad sker på projektbasis, plätt för plätt, istället för genomtänkt och strategiskt riskerar att vita fläckar permanentas och förvärrar situationen för redan svåråtkomliga och dyra områden.

Det pågående teknikskiftet är bra och nödvändigt. Det är sådana förändringar som gör vårt samhälle bättre. Men för att små kommuner med stor landsbygd som Skinnskatteberg ska ha en rimlig chans att följa med och vara delaktiga i att skapa vår framtid i ett bättre samhälle, måste omställningen göras med en strategi för hela landet, även utanför våra städer och tätorter.

Skinnskatteberg är i det här avseendet inte unikt på något sätt. Vi är dock ett tydligt exempel på en landsbygdskommun som står inför en stor utmaning i att möta våra medborgares krav om att få en plats på tåget mot det digitaliserade samhället.

Därför föreslår vi följande:

1. De nationella bredbandsmålen måste brytas ner och berätta vilka 10 procent i vårt land som är acceptabla att exkludera och därmed inte kan räkna med att omfattas av den nya generationens kommunikationsnät.

2. Ett samordnat helhetsgrepp om fiberutbyggnaden på Sveriges landsbygd initierat nationellt med regionalt, kommunalt och privat deltagande. Lagstiftning om samkanalisation är ett steg på vägen men många hinder för landsbygdsutveckling kvarstår, till exempel lokaliseringsprincipen i kommunallagen.

3. Återstående kostnad för att fibrera Sverige är mellan 40 och 50 miljarder kronor enligt IT&Telekomföretagen, Skanova, Svenska Stadsnätsföreningen (SSNf) och Sveriges Kommuner & Landsting (SKL). Med nuvarande tillvägagångssätt krävs därför 20 till 30 nya miljarder i statliga stödmedel. Siffror som kan justeras ner väsentligt om medlen används mer effektivt och samordnat. Alternativet är att justera ner den nationella målsättningen till vad marknadens aktörer är beredda att finansiera.

4. Nivån för funktionell tillgång till internet måste uppgraderas från dagens 1 Mbit/s, med en kvalitativ komponent som säkerställer tillgänglighet även när många är uppkopplade samtidigt. Alternativet innebär en risk med kapacitetsbegränsade mobila tekniker som regel på landsbygden. En fast fiberanslutning måste alltid ses som huvudspåret.

5. I det fall nya statliga stödmedel för bredbandsutbyggnad blir verklighet, måste nya metoder utvecklas som stärker och stöttar byalag, inte tynger deras engagemang med övermäktig byråkrati. Om nationella, regionala och kommunala aktörer planerar tillsammans med marknaden, kan medlen användas åtskilligt mer effektivt samtidigt som risken minimeras att ytterområden nära kommun- eller länsgränser blir kakan som är över när russinen är plockade.

6. Vi är en kommun med stora utmaningar men också en aktör med många idéer och stark framåtanda. Ta med oss, och andra med relevant erfarenhet, i arbetet med den nya bredbandsstrategin.

Tillsammans kan vi lägga grunden för en genomgående bättre samordning där vi inte bara når målen utan också minskar glappet mellan gammal och ny teknik för boende på landsbygden.

Carina Sándor, kommunstyrelsens ordförande (L), Skinnskatteberg

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev