Det uppskattas att det skulle kosta 10-15 miljarder kronor att förse Sveriges landsbygd med fiberkabel. Ungefär motsvarande kostnaden för Hallandsåsen. Men den digitala klyftan måste byggas bort, skriver Småkom.

Medieutredningens särskilda utredare Anette Novak svarar på kritiken från tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Digitaliseringskommissionen har lagt förslag som ökar incitamenten för kvinnor att välja högre IT-utbildningar. Kritiken mot förslaget handlar om att utredningen befäster fördomar om kön och att det är diskriminerande mot män. Vi håller inte med.

Ska Sverige klara de högt ställda bredbandsmålen krävs att många aktörer investerar, samverkar och konkurrerar. Svenska kommuners agerande är i sammanhanget helt avgörande, skriver IT&Telekomföretagens Anne-Marie Fransson.

Just nu delas Sveriges kommuner upp i två lag. De som har fungerande bredband och de som lämnas utan. Uppdelningen sker i det tysta, utan någon egentlig debatt. Din bostadsort avgör dina möjligheter att leva ett modernt liv.

Öppna data behöver bli mer tillgängligt. Det är oroväckande när medborgare inte kan förstå var ett ärende befinner sig i bygglovsprocessen, vilka skolor som passar familjens behov eller hur skattepengar fördelas och prioriteras.

För många framstår säkert vården som djupt omodern. Det som krävs är att digitaliseringen ses inte bara som ett stöd, utan som en del av en modern och tillgänglig vård, skriver innovationslandstingsrådet Daniel Forslund (FP).

Kommunerna måste bli starkare på webben för att inte riskera att tappa den viktiga direktkontakten med medborgarna. I dag väljer många bort den egna kommunens sökkanaler till förmån för Google.

Att Sverige har bland de lägsta bredbandspriserna i världen kan vi tacka de svenska stadsnäten och dess ägare, kommunerna, för, svarar Svenska Stadsnätsföreningen Com Hem.

Stadsnäten har historiskt spelat en mycket viktig roll som utmanare och alternativ när bredbandsnäten byggs ut. Vi ser dock en mycket oroande utveckling mot att stadsnät i stället för att stimulera konkurrensen nu snarare tränger undan andra alternativ.

2015 måste vi på allvar se datorer som ett lika självklart verktyg som penna, papper och räkneböcker. Precis som i Norge och Danmark måste vi nu fylla datorerna med innehåll för att på så sätt säkerställa skolans utveckling, framtid och likvärdighet. Det är dags att digitalisera skolan.

I dag hindrar kommunallagen stadsnäten från att verka utanför de egna kommungränserna. Vi är övertygade om att en regeländring, liknande den som skett för kommunalägda energibolag, skulle främja den fortsatta bredbandsutbyggnaden, skriver Svenska Stadsnätsföreningen i en replik till Telia.

I Danmark går merparten av all myndighetspost till digitala brevlådor, vilket sparar samhället 400 miljoner kronor per år. Danskarna längtar inte efter att sprätta kuvert, utan är nöjda med digital myndighetspost. Det är dags för Sverige att ta samma kliv.

Nu behövs nytänkande för att överbrygga den digitala klyftan i Sverige. Regeringens mångmiljardsatsning på bredband till landsbygden är bra. Men den kommer ändå inte att räcka. För att verkligen nå ut också till hushåll, företag, skolor och andra på landsbygden behöver den fiberdominerade bredbandsutbyggnaden kompletteras med trådlös fiber.

Den svenska modellen bygger på att privata företag, på kommersiell grund, tagit ett stort ansvar för utbyggnaden av digital infrastruktur. Även lokala stadsnät spelar en stor roll. Men det är hämmande för konkurrensen och i förlängningen för samverkan om kommunerna gynnar sina egna stadsnät framför privata alternativ.

Många skolor köper in bärbara datorer och surfplattor till sina elever - men begränsar sedan användningen hårt. Frågan är om skolornas IT-satsningar då verkligen hjälper eleverna att öka sin digitala kompetens?

För att lyfta digitaliseringen av välfärdssektorn kan vi lära mycket av danskarnas öppenhet och initiativkraft inom området. Många kommuner tar egna initiativ och samverkar kring öppna lösningar - men nu krävs också initiativ från regeringen för en konkret IT-politik för öppenhet.

Nu behövs snabbhet om Sverige ska klara utmaningen att bygga fiber i ett glest befolkat land. Att hoppas på ökade framtida statliga investeringar när det finns privata företag som vill investera redan nu leder snarare till en försenad utbyggnad.

Informationssäkerheten är en svår fråga för många kommuner att hantera och det finns betydande brister i den. Därför måste de nu driva på arbetet med att förbättra säkerheten. Priset för god informationssäkerhet kan uppfattas som högt, men det pris som både kommuner och medborgare får betala för dålig säkerhet är betydligt högre.

Om vi misslyckas med att ge nyanlända barn och ungdomar en god start, utbildningsmöjligheter och verktyg för snabb språkinlärning lägger vi grunden för ett långvarigt utanförskap. Därför utvecklar vi nu gemensamt ett verktyg och flerspråkigt digitalt interaktivt läromedel som ska ge dem en bättre skolstart och möjligheter att gå vidare till gymnasiet. Det skriver flera utbildningschefer, forskare och teknikleverantörer.

Den digitala klyftan växer - skillnaden mellan bästa och sämsta kommuner vad gäller tillgång till bredband är gigantisk. Många kommuner klarar inte ­regeringens mål att nio av tio hushåll ska ha snabbt bredband till 2020. Statens stödpengar räcker inte och marknadens aktörer avstår nätbyggen utanför tätorterna.

Regeringens strategiutredning om ökad informations- och cybersäkerhet i samhället innehåller flera positiva förslag, men också tveksamheter som kan öka cyberhotet framöver. Det föreslagna fokuset på statliga myndigheter riskerar att lämna övriga samhällsbärande verksamheter oskyddade under överskådlig tid framöver.

Bara 16 procent av Sveriges kommuner har en hållbar IT-strategi med mätbara mål. Därmed går de miste om stora ekonomiska och miljömässiga besparingar. Nu måste fler kommuner utnyttja IT i hållbarhetsarbetet. Detta för såväl miljöns som för skattebetalarnas skull.

Bilden av det automatiserade samhället är oftast målad i dystopiska färger. Men bilden gör varken framtiden eller tekniken rättvisa. Det pågår en utveckling där vi kan se med tillförsikt på att regelbaserade och monotona arbetsprocesser, som kräver stor noggrannhet, med fördel utförs av robotar. Det skapar stora möjligheter för framtidens arbetsmarknad och samhället som helhet.

Landets kommuner står inför en transformation av organisation och arbetssätt, där IT har en central roll att fylla. Vi behöver därför lyfta blicken för att se hur och var modern IT-teknik kan spara skattepengar och bidra till modernare arbetssätt i kommunerna.

Svenska myndigheter kan bli effektivare i arbetet med IT, och då är outsourcing en väg för att både öka kvaliteten och sänka kostnaderna för IT-systemen. Men det får inte gå för fort och det måste ske under genomarbetade former, annars slarvas fördelarna raskt bort.

Svensk hälso- och sjukvård är ofta bättre än sitt rykte. Men inom ett område släpar utvecklingen efter rejält - tjänster inom E-hälsa. Där har vi en lång väg kvar att gå innan vårdens IT-lösningar ligger på den nivå som vi har rätt att förvänta oss.

EU har redan en lag och två lagförslag som på olika sätt använder incidentrapportering av IT-säkerhet för att stärka privatpersoners och konsumenters rättigheter. Sveriges regering bör följa gällande lagstiftning, och koordinera framtida lagstiftning, i stället för att ägna sig åt dubbeljobb på hemmaplan.

Skolinspektionen har kritiserat en skola i Kramfors för att den gett elever modersmålsundervisning i form av fjärrundervisning. Ålderdomliga regler får inte stoppa kreativa rektorer som med hjälp av modern IT-teknik hittar nya lösningar i skolans värld.