Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Vi saknar beslut som stöttar utsatta kvinnor

Den kraftiga ambitionshöjningen för kvinnojourerna har inte finansierats. Vi saknar beslut som hjälper kommunerna och kvinnojourerna att bli ännu bättre på att hjälpa våldsutsatta kvinnor, replikerar Lennart Gabrielsson.

Publicerad: 5 juli 2013, 10:58

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenVåld i nära relationerKvinnojourer

Min oro över de krav som nu ställs på kvinnojourerna är hämtade från de direktiv Socialstyrelsen nu för ut till Sveriges kommuner. Kvinnojourerna jämställs med företag som när man utför tjänster som skulle kunna utföras av socialtjänsten ska upphandlas i fri konkurrens med andra.

Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm från Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR, skriver i sin debattartikel i Dagens Samhälle den 4 juli att de i många kommuner redan utför insatser som egentligen åligger kommunerna att utföra. Ni gör det på ett utmärkt sätt då era medlemmar utgör ett oersättligt stöd till många kvinnor och barn, det visar mer än trettio års erfarenhet.

Men mitt första skäl till oro är att jag inte känner samma tilltro till erfarenheten att som förening lägga anbud på det ni utför. Problemet är att ni skall upphandlas i konkurrens med andra intressenter. Det klarar inte alla kvinnojourer av, eller är intresserade av. Ni är inga företagare. Ni är ideella organisationer som inte eftersträvar vinst. Då riskerar vi att kompetenta kvinnojourer går förlorade och det skulle främst drabba utsatta kvinnor.

Det andra är att om man skall ställa krav på att de bostäder som utsatta kvinnor kan hänvisas till skall vara tillståndspliktiga riskerar man att dessa krav krymper både kommunernas och era möjligheter kraftigt. Just bostadsproblemet är ett av de svåraste problemen att lösa idag. Nya krav som reglerar att alla kvinnor, oavsett behov, ska ha HVB-standard skulle försvåra kvinnornas möjlighet att få en bostad. Sedan är det ett förstås ett annat problem att det är kvinnan som måste fly hemmet och mannen som sitter i orubbat bo.

Den kraftiga ambitionshöjning som nu träder fram, och som är ofinansierad, blir därför ett problem. Det är ett problem både för kommunerna och för kvinnojourerna som dessvärre riskerar drabba utsatta kvinnor som behöver hjälp och stöd. Regeringen har de senaste åren tillsatt nästan 40 olika utredningar och regeringsuppdrag för att förstärka utsatta kvinnors rätt till eget liv, och det är självklart bra. Men vi saknar också beslut som hjälper kommunerna och kvinnojourerna att bli ännu bättre på att hjälpa kvinnorna.

Det handlar bland annat om vistelseförbudet där det tar orimligt mycket tid. Det handlar om fruimporten med tvåårsregeln som utsätter många kvinnor för orimligheter. Det handlar om domstolarnas beslut om umgänge även när kvinnan har skyddad vistelse, för att ta några exempel. Men det handlar också om kommuner som inte ens har kvinnojourer som man stödjer eller att man är för snål i sitt stöd.

Lennart Gabrielsson, kommunalråd (FP) Sollentuna, 1:e vice ordförande SKL

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News