Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Varför ska kommuner bekosta äldrevården?

Journalisten Thord Eriksson har skrivit en bok - Folk dör här - om äldreomsorgen och välfärdens framtid. Den visar på ett cyniskt förnekande av fakta från massmedia och politiker. Men den pekar också tydligt ut fyra områden som är helt avgörande i den fortsatta diskussionen om välfärden.

Publicerad: 27 augusti 2014, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

VårdkvalitetFinansieringsformerValfrihetInnovation

För det första: antalet invånare över 80 år kommer i Sverige att växa med 310 000 till fler än 800 000 fram till år 2030. Även om vi blir friskare i genomsnitt så ställer det krav på en utvecklad äldrevård. Dels för att fler avancerade behandlingsformer kommer till, dels för att morgondagens äldre är en mer köpstark och krävande grupp än tidigare. Det är väl utrett att det ställer stora krav på organisering och finansiering av tjänster som äldreomsorgen.

För det andra: hela systemet med en kollektiv offentlig sektor modell för äldrevården utmanas av en individ-orienterad syn. Vi vill bli behandlade som individer även när vi är gamla. Undersökningar bland äldre visar att just valfriheten och självbestämmandet är viktiga. Vi behöver utveckla mer individanpassade och flexibla former i äldrevården.

För det tredje pekar Eriksson på vikten av att mäta i äldrevården. Endast om man börjar definiera vårdkvalitet och rapporterar fel och avvikelser kan verksamheten utvecklas. De privata företag som verkat i äldrevården och som fått utstå mycket orättvis kritik i media och i den politiska debatten har gjort just detta: infört mätning och systematiska ledningssystem. Det är normalt i professionellt bedrivna konkurrensutsatta verksamheter. Här ligger offentlig sektor klart efter.

Kritiken mot ”mätningskulturen” i den politiska debatten, framför allt från oppositionen, talar mot bättre vetande.

För det fjärde: vi behöver innovationer och utveckling i välfärden, inte minst i äldrevården, för att klara morgondagens krav. Eriksson visar att privata aktörer, men också aktörer i offentlig sektor, insett detta. Det handlar om att höja kompetensen i sektorn med mer utbildad personal, att systematiskt arbeta med nya arbetsmetoder och ny teknik. Det är en allmänt känt att innovationer drivs fram bäst när verksamheter utvecklas under konkurrens. Vi behöver mer alternativ till de offentliga monopolen på området.

Thord Erikssons bok är angelägen, avslöjande och nödvändig för att ta diskussionen vidare. Min slutsats av Erikssons genomgång av stridigheterna mellan staten och kommunerna, via Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting är att vi behöver en rejäl valfrihetsreform inom välfärden.

Hos mig ger boken också upphov till ett par frågor.

Varför ska tjänster som äldreomsorg över huvudtaget finansieras och organiseras genom kommunerna? Det är en föråldrad syn att äldre är en grupp som inte kan föra sin talan själva. Och att vi är geografiskt stationära. Vi skulle antagligen behöva mer nationella system för äldrevården.

Bör tjänstepensionssystemen anpassas så att äldreboende kan väljas som en förmån efter 80-strecket? Vi behöver ett annat finansieringssystem för äldrevården. Sannolikt behöver vi arbeta mer med avgifter. Varje medborgare borde få ett konto med ”köprätter” på äldreomsorg och annan välfärd.

Vi behöver en mer nyanserad debatt om äldrevården. Men oppositionen för fram osaklig kritik för att vinna kortsiktiga poänger och alliansen duckar utan att stå upp för sin politik. Än finns tid för ändring inför valet i september.

Björn Hasselgren, tekn dr, forskar om effektivitet i offentlig sektor, Kungliga Tekniska Högskolan

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev