Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Våga se äldrepolitikens utmaningar

Mycket av dagens seniorpolitik färgas av förlegade föreställningar om vad det innebär att åldras och vilket bidrag den äldre generationen kan ge. Åldrandet är ingen sjukdom. Se istället individens möjligheter att fortsätta bidra efter 65.

Publicerad: 16 februari 2012, 09:47

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Det är hög tid att ta tag i en seniorpolitik som gör skillnad på tre områden; delaktighet i samhället, lärandet och boendet. Därför att varje människa har rätten att vara sig själv genom hela livet, att varje människa kan bidra med något och att varje människa har rätt att utvecklas hela livet.

Nu när statsminister Reinfeldt diskuterat med regeringschefskolleger i Norden, Baltikum och Storbritannien om hur äldre lättare ska kunna ta plats på framtidens arbetsmarknad, riktar vi en uppmaning till Sveriges riksdag och regering såväl som till näringslivet och hela civilsamhället: Vakna upp till den seniorpolitiska utmaningen!

Samhället måste möjliggöra och hedra det livslånga engagemanget, det livslånga lärandet och det livslånga boendet. På tre områden måste seniorpolitiken därför nu göra skillnad: (1) delaktigheten i samhällslivet, (2) lärandet, och (3) boendet.

• Alla människor vill bli sedda, befinna sig i ett meningsfullt sammanhang och känna sig behövda. Delaktigheten i hem, familj och samhällsliv är avgörande för vårt välbefinnande. Tyvärr finns mycket i vårt land som motverkar detta – allt från en utpräglad gerontofobi, åldersdiskriminering, till rent förbiseende av människor över 65 år. Det borde vara lätt att inse den potential som ligger gömd i människors möjligheter att även efter 65 vara engagerade i samhällslivet, men bara på det arbetsmarknadspolitiska området är nästan allting ännu ogjort.

• Ända tills för 15 år sedan trodde man att hjärnan slutar nybilda hjärnceller när vi blir äldre. I dag vet vi att så inte är fallet. Vi vet också att det förmodligen finns en andra ”lärpuckel” när vi blir lite äldre som har att göra med den samlade livserfarenheten och som kan sägas vara grunden för det vi kallar vishet. Hur skulle det vara om universiteten inrättade seniordoktorander, det vill säga forskartjänster öronmärkta för personer över 65 år?

• För alla människor är boendet en central fråga hela livet. Oavsett hur vi väljer eller tvingas välja boende är det på många sätt grunden för hur vi uppfattar vårt vardagsliv. Hittills har vi inte sett särskilt många förslag eller initiativ som på allvar försöker se boendet i ett livsperspektiv. Vad vi nu efterlyser är forskning och utveckling på detta område, så att den förändrade verkligheten både vad gäller livslängd, förväntad livskvalitet och behov av flexibilitet i vardagslivet kan tillgodoses på ett sätt som idag inte är fallet.

Flera av riksdagspartierna har idag någon form av nätverk för att särskilt fokusera på de seniorpolitiska frågorna, som med den demografiska utvecklingen blir allt aktuellare och allt viktigare. Kristdemokraterna har i detta syfte ett eget associerat seniorförbund. Därtill kommer pensionärernas formellt opolitiska intresseorganisationer. Gemensamt för alla dessa är intresset för äldre människors levnadsvillkor.

Men trots att redan åtskilliga i vårt samhälle lever en tredjedel av sina liv efter pensionsdagen och trots att många – både äldre och yngre – i dag engagerar sig i seniorpolitiken, har denna svårt att riktigt fastna på den politiska dagordningen och att lämna gamla hjulspår. Kanske är förklaringen till att det är svårt att uppbåda ett verkligt intresse för seniorfrågorna, också bland ledande politiker, så enkel som att många inte känner sig personligt berörda av dessa frågor – än.

Mycket av dagens seniorpolitik är färgat av förlegade föreställningar om vad det innebär att åldras och vilket bidrag den åldrande generationen kan ge till dagens samhälle. Det finns ett slags kollektivt missförstånd när det gäller synen på åldrande. Kom ihåg att åldrande inte är en sjukdom. 80 procent av alla 80-åringar har inget demenshandikapp. 50 procent av alla barn som föds i västländerna kommer att bli 100 år gamla. Dagens 70-åring kan jämföras med en 50-åring för 30 år sedan. De flesta av oss har inte förstått vad det betyder för samhället att en stor del av befolkningen är piggare, friskare, lyckligare, kompetenta och arbetsföra medborgare med många år kvar att leva och verka.

Det är hög tid för ett politiskt uppvaknande inför den demografiska utvecklingens många olika konsekvenser – utmaningar och problem men också dess möjligheter. Vi tror att det skulle kunna tillföra samhällsdebatten viktiga nya perspektiv och ge ny energi åt det politiska arbetet, också i vårt eget parti.

Även om man som Kristdemokraterna valt att nu satsa på barns och ungas uppväxtvillkor (viktigt givetvis), är det i ett samhälle med en proportionellt sett allt äldre befolkning vår gemensamma plikt och vårt gemensamma ansvar att även ge politiken ett tydligare seniorperspektiv.

Med äldre medmänniskors behov och intressen som utgångspunkt måste samhället accelerera sitt arbete för att identifiera och finna lösningar på problem och brister som är väl kända men där nya lösningar kan behövas. Det är tydligt att seniorpolitiken också måste diversifieras med nödvändig hänsyn till både de vårdbehövande och de friska seniorernas situation. Här behövs nya idéer, visioner som stämmer med dagens och morgondagens verklighet, och här behövs en kreativ och modig seniorpolitik som ser inte bara till individens behov att få men också hennes möjligheter att fortsatt bidra. En seniorpolitik som alltid bäst guidad av en god etik för ett värdigt åldrande.

Vi ser fram emot att samhället – riksdag och regering men också hela civilsamhället – snarast möter de demografiska utmaningarna med en idérik och nyskapande seniorpolitik. Förhoppningsvis blir det då ännu intressantare och ännu mer spännande att vara med i detta angelägna samhällsprojekt.

Leif Hallberg, förbundsordförande Kristdemokratiska Seniorförbundet, hedersordförande Europeiska Seniorunionen (ESU)

Thorbjörn Larsson, vd Vårdalstiftelsen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev