Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Stödet till funktionsnedsatta har ökat

Staten tar ett betydande ansvar genom assistansersättningen för de stödinsatser som personer med stora funktionsnedsättningar behöver. När reformen infördes bedömdes 7 000 personer kunna få stöd. I dag har 16 000 personer beviljad assistans, replikerar Maria Larsson.

Publicerad: 16 oktober 2013, 10:12

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningLSS

Thomas Jansson och Heike Erkers skriver i Dagens Samhälle den 9 oktober att regeringen medvetet övervältrar kostnader för personlig assistans från staten till kommuner. Jag vänder mig mot den bild som målas upp i artikeln. Först och främst eftersom staten genom assistansersättningen tar ett betydande ansvar för de stödinsatser som personer med stora funktionsnedsättningar behöver. Dessa insatser ökar dessutom år för år, sedan 1998 har statens kostnader ökat med 17,6 miljarder kronor.

När reformen infördes bedömdes 7 000 personer kunna få assistansersättning med i genomsnitt 40 timmar i veckan. I dag har 16 000 personer beviljad assistans med i genomsnitt 120 timmar i veckan. Antalet personer som har assistansersättning har stabiliserats med antalet timmar som beviljas fortsätter att öka.

Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) genomför nu en kartläggning av utvecklingen i assistansersättningen. En delrapport visar att antalet indragningar har ökat sedan 2008, samt att antalet tvåårs-omprövningar där det beviljas färre assistanstimmar har ökat sedan 2010. Det vanligaste är dock att tvåårs-omprövningen leder till att fler timmar beviljas än vid föregående beslut. När det gäller indragningar konstateras att det rör sig om förhållandevis låga nivåer. Dessutom nybeviljas assistansersättning till över 1 000 personer per år. ISF kan i dag inte säga vad förändringarna beror på. Myndigheten har enbart kunnat redovisa tänkbara orsaker till utfallet. Nu tittar de vidare på de faktiska orsakerna. Eftersom de måste gå igenom akter är det ett tidsödande arbete. ISF kommer att slutredovisa uppdraget senast i oktober 2014.

Jag vill framhålla att LSS är en rättighetslagstiftning där det är människors behov av insatser som är avgörande. Beslut om att inte bevilja insatser kan överklagas och kommuner kan inte neka insatser som beviljats. Det finns dessutom ett utjämningssystem som särskilt utjämnar kostnader för insatser enligt LSS mellan kommunerna.

När det gäller de krav som Akademikerförbundet SSR och FUB vill driva har regeringen i budgetpropositionen för 2014 aviserat en utbildningssatsning för handläggare som prövar ansökningar enligt LSS. Regeringen har även aviserat en kartläggning av vissa insatser enligt LSS. Syftet med kartläggningen är att få veta om det behövs ytterligare åtgärder för stärkt likvärdighet och säkerhet i kommunernas beslut för de insatser som kartläggningen omfattar.

LSS har stor betydelse för att ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att vara delaktiga i samhället. Att värna och vårda denna lagstiftning handlar därför om att även fortsättningsvis kunna ge människor det stöd som de har rätt till.

Maria Larsson, barn- och äldreminister (KD)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningLSS

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev