Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag07.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Statens ansvar för LSS måste utredas

SKL lyser med sin frånvaro i debatten som följt efter Kalla Faktas reportage om hur handläggare får lära sig att spara pengar på den personliga assistansen. Samtidigt är det uppenbart att kommunerna behöver ett organiserat stöd för handläggning och beslutsprocesser och att frågan om huvudmannaskapet för LSS behöver utredas.

Publicerad: 22 november 2013, 04:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningSocialtjänstenHuvudmannaskapLSS

Den enkla vägen ut ur frågan om kommunernas bristfälliga omdöme i samband valet av Kommunlex som rådgivare är förstås att föreslå ett statligt huvudmannaskap. Försäkringskassan har lång erfarenhet av att bedöma rätten till personlig assistans, de har i sin centrala organisation tydliga ställningstaganden för den enskildes rätt och det ekonomiska ansvaret är samlat och organiserat. Förutsättningarna är goda och det som är den enkla vägen kan också vara den rätta - men det vet man först med resultatet i hand.

I FUB:s rapport Sverige sviker de svagaste och en enkät utställd till socialcheferna i samtliga kommuner svarar 4 av 5 att den förändrade rättstillämpningen innebär en direkt kostnadsövervältring på kommunerna. 4 av 10 uppger också att de har ekonomiska svårigheter att uppfylla intentionerna i LSS. Med bakgrund i de kommunala kostnaderna för personlig assistans är det förstås inte givet att kostnaderna skulle vara desamma hos staten som hos kommunen. Vad ett statligt huvudmannaskap skulle kunna innebära för bedömningen av rätten till personlig assistans vet vi ännu inte, lika lite som vi vet huruvida det på sikt skulle medföra en kostnadsförflyttning till kommunerna. KFO förespråkar därför utredning och analys av huvudmannaskapet samt en konsekvensanalys av en förändring.

Vi är kommunmedborgare i en uppsjö avseenden och därmed i ständig relation med kommunala organisationer och dess tjänstemän. Även om vi flyttar över ansvaret för huvudmannaskapet har kommunen att bedöma andra insatser som hänger nära samman med den personliga assistansen och kommunen kommer fortsättningsvis att vara utförare av personlig assistans. Tillsvidare är kommunerna ansvariga för personlig assistans enligt LSS. Vi kan helt enkelt inte vänta på en lösning i frågan om huvudmannaskapet.

Som kommunmedborgare i en demokrati ska vi givetvis kunna göra anspråk på ett respektfullt bemötande och en respektfull hantering av viktiga frågor. När det nu inte har gjorts förr och ingen vill träda fram med en förklaring till varför hälften av kommunerna på bekostnad av etik och enskilda individer går i ledet för att sänka sina kostnader - är det hög tid att ställa frågan om hur ansvar kan och ska bäras i det kommunala självstyret. Roland Persson, socialchef i Simrishamns kommun och ledamot i Föreningen Sveriges socialchefer, beskriver i Dagens samhälle 18 november hur kommunerna tidigare kunde anlita socialkonsulenter på Länsstyrelsen för råd i handläggning och beslutsfattande, men att möjligheten har upphört, att inte heller tillsynsmyndigheten eller Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder rådgivning och att den möjlighet som återstår är att anlita externa experter, som Kommunlex.

I befintlig struktur är SKL det forum som ligger närmast till hands för att hantera frågor kring organisation, kompetens och förhållningssätt. SKL skulle kunna få i uppdrag av sina medlemmar att samla för medborgarna i gemen viktiga policyfrågor – i en avsiktsförklaring eller etiska riktlinjer med påföljande utbildnings- och uppföljningsprogram - som kommunerna ansluter sig till. Om kommunerna gör det arbetet blir en påföljande vinst också att de vet vilka krav de ska ställa på upphandlade utförare. I överenskommelse mellan staten och SKL, om nationella mål för regionalt utvecklingsarbete 2013, utvidgas stödet för evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till att även omfatta området för stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Huvudmännen har själva att hos SKL söka medel för sitt utvecklingsarbete.

Kanske kan det utgöra en öppning för ett bättre stöd i kommunerna. Men kommunerna tycks också söka efter mer handgripligt stöd och bör i rimlighetens namn gemensamt föra fram det som en viktig och prioriterad fråga. Låt oss nu se till att på allvar lägga grunden för ett förhållningssätt som gör att vi kan känna oss trygga med hur vi blir bemötta och hur våra behov blir bedömda och tillgodosedda i mötet med kommunen.

Björn Jidéus, avtalsansvarig personlig assistans, KFO

Hanna Kauppi, bransch- och näringspolitiskt ansvarig personlig assistans Arbetsgivarföreningen KFO

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev