Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Skrämmande uppgifter om HVB-placerade barn

Att placerade barn och unga mår dåligt är något som på alla sätt måste motverkas. Med tidigare insatser, större uthållighet i insatserna och bättre eftervård kan vi förhindra eller åtminstone förkorta det lidande som många barn utsätts för.

Publicerad: 13 mars 2013, 10:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenBarnskydd

Socialstyrelsen presenterade förra veckan rapporten Vård och omsorg om de placerade barnen. Rapporten är alarmerande och statistiken skrämmande. Socialstyrelsens kritik mot hur samhället inte förmår stödja barn som befinner sig i utsatta situationer måste tas på allvar. Barn som väl behöver insatser behöver mer än korta punktinsatser som i dag allt för ofta är det enda som beviljas av samhället. Barnen måste få insatser garanterade över tid och med god efterbehandling.

Att placera ett barn är ett stort ingrepp som påverkar barnet för all framtid och ska därför göras endast då det är absolut nödvändigt. Men det är också viktigt att ställa sig frågan vad som händer med barnet om det inte får samhällets hjälp.

Vi tar dagligen emot barn och unga på våra HVB-enheter och familjehem runt om i Sverige, många av dem har varit placerade flera gånger tidigare och bär på komplex problematik och svåra trauman. Socialstyrelsen skriver i sin rapport att tio gånger fler barn och unga som är placerade på HVB har vårdats för självskador än barn och unga som inte varit placerade. Det är en skrämmande men inte förvånande siffra. Vår erfarenhet är dock att självskadebeteendet inte uppstår under placeringen utan ett symptom på den problematik som barnet bär med sig sedan tidigare.

Socialstyrelsen tar också upp vikten av en fungerande skolgång i sin rapport, om det är vi helt överens. Vi är övertygade om att en genomförd skolgång är en förutsättning för ett fungerande liv som vuxen. Enligt rapporten går endast 6 av 10 barn som placerats före 10 års ålder ut grundskolan, placeras de senare är siffran ännu lägre. Hur siffran hade sett ut om barnen inte omhändertagits kan vi inte veta, bara gissa. Och vår gissning är att förutsättningarna för att ha gått ut grundskolan då skulle varit än lägre.

Vi vill precis som Socialstyrelsen se bättre förutsättningar för socialsekreterare och bättre stöd till barnen för att klara skolgången. Men vi vill också se mer preventiva insatser, större uthållighet i insatserna och väsentligt större resurser till eftervård. Preventiva insatser skulle bespara barnen och deras familjer mycket lidande och den samhälliga belastningen skulle vara betydligt mindre om insatserna sattes in på ett tidigt stadium.

Många av barnen som är placerade hos oss har en mycket begränsad positiv erfarenhet av vuxenvärlden och vissa har också svårigheter att hantera relationer. Under perioden de är hos oss får de hjälp och stöd, de utvecklas och motiveras. Vi bygger relationer och förbereder barnet på att komma tillbaka till samhället. Men när de kommer tillbaka till sin hemkommun tas ofta stödet bort, och även om barnet är förändrat så är inte familjen och hemmiljön det. En välfungerad eftervård är därför lika viktigt för barnet som behandling och vård under placeringen.

Att placerade barn och unga mår dåligt är något samhället på alla plan måste hjälpa till att motverka. Vi tror att med tidigare insatser, större uthållighet i insatserna och bättre eftervård kan vi förhindra eller åtminstone förkorta det lidande som många barn utsätts för - och samtidigt ge dem bättre förutsättningar att möta framtiden.

Claus Forum, vd Humana Individ & Familj

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

SocialtjänstenBarnskydd

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev