SKR sågar ny äldreomsorgslag: ”Är det över huvud taget möjligt?”

På en presskonferens på tisdagen lämnade Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell över utredningen om en särskild äldreomsorgslag till socialminister Lena Hallengren (S).

Bakgrunden är inte minst de brister som avslöjades under pandemin.

– Det finns delar av äldreomsorgen som tyvärr inte håller tillräckligt hög kvalitet. Lägstanivån är helt enkelt ibland för låg, sade Lena Hallengren.

Den nya lagen ska komplettera socialtjänstlagen. Bland förslagen i utredningen märks bland annat att det på alla särskilda boenden ska finnas en fast omsorgskontakt för de äldre. Högre krav ska ställas på delaktighet och inflytande vid planering, och på att det ska finnas tillräckligt med personal med rätt kompetens.

Regionens ansvar för att tillhandahålla läkare till patienter med kommunal sjukvård ska bli tydligare och vid behov ska det gå att få en läkarbedömning dygnet runt. Det föreslås också att patienter med kommunal primärvård bör ha såväl en fast vårdkontakt som en fast läkarkontakt.

Greger Bengtsson, samordnare för äldreomsorgen på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är positiv till att den nära vården föreslås bli stärkt och att samverkan mellan kommun och region ska förbättras.

– Samtidigt finns det saker i utredningen som är oroande eftersom de kräver utökad bemanning. Exempelvis vill man införa en paragraf om att chefer inte ska ha för många underställda. Ingen kan väl vara emot det, men möjligheten att genomföra det borde ha belysts, säger Greger Bengtsson.

LÄS MER: Lista: En vecka eller ett halvår – stora skillnader i väntetider till äldreboende

Han pekar på att det även behövs fler undersköterskor om alla på särskilda boenden ska ha en omsorgkontakt. Ett annat förslag är att det ska finnas sjuksköterskor dygnet runt som ska kunna göra en bedömning av personers sjukvårdsbehov. Även det kräver ökad bemanning.

– Trots den demografiska utvecklingen vi har nu, och den arbetskraftsbrist som vi redan ser och som kommer att förvärras, så har utredningen inte gjort någon ordentlig analys av vad det kommer att innebära. Det är oroande. Är det över huvud taget möjligt att rekrytera så mycket mer personal till äldreomsorgen och hälso- och sjukvården? frågar sig Greger Bengtsson och svarar själv:

– När man tittar på hur många som kommer ut i yrkesverksam ålder under den kommande tioårsperioden så är det svårt att se att det kommer räcka för att upprätthålla nuvarande personaltäthet inom omsorg och sjukvård.

Kompetensbristen handlar om undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, chefer, ja i princip alla yrkesgrupper, poängterar Greger Bengtsson. När det samtidigt saknas personal på andra håll, exempelvis inom servicenäringarna, är konkurrensen stenhård.

Han uttrycker också oro över att de nya kraven kan komma att bromsa det förändringsarbete som krävs, exempelvis när det gäller att ta tillvara digitaliseringens möjligheter.

Fackförbundet Kommunal välkomnar utredningen.

– Jag förutsätter att socialministern går till konkret handling. Det ska inte vara frivilligt att göra rätt som äldreomsorgens huvudman, utan en självklarhet. Inget annat duger för de äldre i behov av äldreomsorg eller de tusentals yrkeskunniga medlemmar i Kommunal som arbetar i äldreomsorgen, säger ordföranden Malin Ragnegård i ett pressmeddelande.

Utredningen går nu ut på remiss i fyra månader. Lena Hallengren gjorde på presskonferensen ingen hemlighet av att hon vill genomföra förslagen.

LÄS MER: ”Tidigare har jag mest jobbat i motvind” 

LÄS MER: Allt fler vill se kommunala läkare