Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Äldreomsorg

Skapa ett rättssäkert system för assistansersättning

Att försöka råda bot på fusk med assistansersättning genom att göra oanmälda hembesök är ett gammalmodigt arbetssätt som vi inte vill ha tillbaka. Det är istället säkerheten i prövningen som måste stå i ljuset när man diskuterar rätten till ersättning, skriver företrädare för 13 organisationer.

Publicerad: 16 januari 2013, 07:46

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningLSS

Det har under en längre tid pågått en debatt om fusk och felaktig utbetalning av assistansersättning. Medier har rapporterat om personer som låtsats vara funktionshindrad och på så sätt erhållit assistansersättning. Samma personer har sedan visat sig kunna fungera helt självständigt. Det är naturligtvis inte acceptabelt. Vi måste alla ta ansvar för att statliga medel används på ett sätt som är förenligt både med Sveriges lagar och förordningar, men också vår moraliska kompass.

Men att försöka råda bot på fusk med assistansersättning genom att exempelvis införa kontroll av personer som får ersättning genom att göra oanmälda hembesök, vilket föreslås i den statliga utredningen om nya åtgärder mot fusk med assistansersättning, känns om ett gammalt reaktivt arbetssätt som vi inte vill ha tillbaka. Det är varken rimligt eller etiskt försvarbart att en person som har beviljats assistansersättning på grund av sin funktionsnedsättning ska misstänkliggöras och behöva leva med att uppfattas som en presumtiv fuskare.

Det är istället säkerheten i prövningen av assistansersättning som måste stå i ljuset när man diskuterar rätten till ersättning. Både rutinerna och metoderna för bedömning och utredning måste granskas och utvecklas. På så sätt kan alla personer som ansöker om assistansersättning få den trovärdiga och säkra bedömning som de har rätt till.

För många personer sker förändringar av både funktioner och förmågor, både till det bättre och till det sämre, och som kan innebära att behovet av insatserna och rehabiliteringsperioden måste omprövas. Hur ofta omprövning ska ske är naturligtvis individuellt, men varje prövning bör avslutas med en rekommendation om när nästa prövning ska ske.

För att få bort fusk och därmed felaktig utbetalning av assistansersättning bör samhället agera proaktivt. Använd tid och resurser till att bedöma funktionsnedsättningens konsekvenser i dagliga livet på ett tillförlitligt och säkert sätt istället för att lägga resurser på reaktiva uppföljningssystem. Arbetsterapeuter har professionell kompetens att bedöma personens förmåga att klara sina dagliga aktiviteter. En arbetsterapeut använder välutvecklad kunskap och tillförlitliga instrument i sin bedömning.

Vi måste ha ett bedömningssystem för rätt till assistansersättning som uppfattas trovärdigt och rättssäkert av alla parter - både av de personer som är i behov av stöd och av andra i samhället.

Lena Haglund, ordförande, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter

Lars Berge-Kleber, förbundsordförande, Afasiförbundet

Gunnar Halin, FSA Brukarråd, Riksförbundet FUB

Lisa Forstenius, ordförande, Riksföreningen för ME-patienter

Mariann Ytterberg, FSA Brukarråd, Strokeförbundet

Stina-Clara Hjulström, ordförande Demensförbundet

Eva Westerlund, 1:e vice ordförande, Dyslexiförbundet FMLS

Ritva Korva Turesson, styrelseledamot, DHR

Meta Wiborgh, förbundsordförande Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Kathleen Bengtsson-Hayward, förbundsordförande, Neurologiskt Handikappades Riksförbund

Pelle Kölhed, förbundsordförande, Personskadeförbundet RPT

Anne Carlsson, ordförande, Reumatikerförbundet

Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention och samordnare Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, NSPH

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

FunktionsnedsättningLSS

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev