Så utrotar vi barnfattigdomen

Sollentuna är en välmående kommun. Vi har en av landets stablilaste ekonomier, en av Sveriges bästa skolor och vi har en högutbildad och högavlönad befolkning. Det finns däremot personer som har det tufft. Detta gäller inte minst de som inte har ett arbete att gå till och som med hjälp av försörjningsstöd kämpar för att få vardagen att gå ihop. För barnen som lever i dessa familjer är vardagen en utmaning. Att vara fattig är svårt, inte minst när barnen runt omkring har det bra. Klyftorna blir otroligt tydliga. Sollentuna arbetar nu för att kartlägga barnfattigdomen och strävar efter att på sikt utrota den helt.

FoU Nordväst har tagit fram ett material som bygger på 51 intervjuer som socialsekreterare har haft med barnfamiljer som erhållit försörjningsstöd under minst tio månader. 64 barn omfattades av intervjuerna. Barnen fanns med vid större delen av intervjuerna som omfattade de fem temana hälsa, ekonomi, utbildning, familj och sociala relationer samt fritidsaktiviteter.

Majoriteten av barnen uppges ha god hälsa men cirka 14 procent kan tolkas lida av psykisk ohälsa och flertalet barn är överviktiga. Hälften av barnen har en problematisk skolsituation. Förskolan nämns dock i positiva förtecken. Ett uppenbart problem är att föräldrarna känner att de inte har tillräcklig kapacitet och kunskap för att hjälpa sina barn med läxor. Föräldrarna uppger även att de har dåliga kunskaper om det svenska utbildningssystemet. En del lyfter avsaknaden av dator som ett problem.

Bristen på ekonomiska resurser gör att en del inte har möjlighet att låta barnen utöva fritidsaktiviteter. Det framkommer till och med att familjerna sällan lämnar hemkommunen utan de lokala köpcentrumen är de vanligaste utflyktsmålen. De gratisaktiviteter som fritidsgårdarna anordnar är populära. Mest upprivande är att barnen inte har möjlighet att bjuda hem kompisar för att de inte har något att bjuda på och att barnen inte får gå på kalas för att de inte har råd att köpa en present.

Ekonomin för familjerna är självklart ansträngande. Trots det väljer många att skicka pengar till anhöriga i hemländerna. Barnen uppger att de är rädda för att bli mobbade om de inte har det senaste inom till exempel mode. Av den anledning spenderar de barn som får hantera sitt eget barnbidrag/studiebidrag ofta pengar på märkeskläder. Födelsedagar och helgdagar är ansträngande för familjerna då de inte har råd att köpa presenter eller den mat de önskar.

En stor del av familjerna består av ensamstående mödrar med utländsk bakgrund. Det är även denna grupp som enligt statistik riskerar att drabbas av barnfattigdom. Föräldrarna beskriver ofta att de känner sig ensamma samtidigt som en minioritet uppger att de har ett nätverk med landsmän och vänner.

I Sollentuna bor en relativt låg andel fattiga om man jämför med övriga kommuner i Stockholms län. Det betyder dock inte att vi kan bli bättre. Kommunens ekonomiska muskler gör att vi kan leda kampen om att utrota barnfattigdomen.

Det finns ett antal aspekter som rikspolitiken måste ta itu med. Det gäller inte minst nivån på försörjningsstödet och underhållsstödet. De ersättningar som betalas ut måste stå i paritet till den ekonomiska utvecklingen i stort. Vidare har riktade bostadsbidrag stor träffsäkerhet för dessa familjer.

Kommunerna kan däremot göra mycket på egen hand. Egen sysselsättning är absolut viktigast för att ta sig ur fattigdomen. Det är inte enbart bra för plånboken utan stärker även personen i fråga som känner sig delaktig i samhället samt ges möjlighet att bygga sociala nätverk. Kommunerna bör i större utsträckning anställa bidragstagare som ett led i att få ut dem i arbete.

Sociala fonder bör inrättas i kommunerna. Med hjälp av fonderna kan förebyggande investeringar göras för att förhindra en negativ utveckling, till exempel långvarigt bidragsberoende. Fonderna garanterar även att kommuner kan satsa även när ekonomin inte är så stark. Detta gör att grupper som behöver stöd inte nedprioriteras när svångremen dras åt.

Några av de lite mer kortsiktiga åtgärdena som kommer att övervägas i Sollentuna kommun är ekonomisk rådgivning, hälsosamtal, utökat stöd i skolan, att inkludera datorer i försörjningsstödet samt att utöka barnens möjligheter att delta i fritidsaktiviteter.

• Det finns behov av att utöka möjligheten att få ekonomisk rådgivning. Genom att se över hushållsekonomin kan pengar sparas och omprioriteringar göras.

• Övervikt är relativt vanligt förekommande bland barn vars familj har knappa resurser. Det beror framför allt på bristande kunskap om vilken mat som är nyttig respektive onyttig men även på att de begränsade ekonomiska resurserna begränsar variationerna vid inköp.

• Datorer är i dag en självklarhet i gemene mans hem. Inte minst för barnen är datorn ett viktigt verktyg. Det är till och med en förutsättning om skolarbetet ska fungera. För Sollentuna kommun är IT i skolan en prioriterad fråga men vi kan från socialtjänsten, om så behövs, garantera att barn som lever på försörjningsstöd inte hindras i skolarbetet för att de inte har tillgång till dator och internet.

• Brist på pengar får aldrig exkludera barn från den sociala gemenskapen. Under uppväxten är fritidsaktiviteter viktiga. Inte minst på grund av att aktiviteterna ger barnen nätverk men även för att det är hälsosamt att röra på sig. Redan i dag är det möjligt för de som lever på försörjningsstöd att få ersättning för barnens aktiviteter, men vi kan bli än bättre samtidigt som vi kan finna nya vägar till aktiviteter, till exempel via föreningar.

• Ungdomar vars föräldrar har ett begränsat nätverk har svårt att få sommarjobb. Sommarjobb är viktigt, inte minst för att det ger erfarenheter från arbetsmarknaden. Socialtjänsten i Sollentuna har ambitionen att kommande år arbeta för att ge just dessa ungdomar arbete under ledigheten.

Barn måste få bara barn. Föräldrars ekonomiska situation ska inte förhindra detta. Det kommer att kosta en del att genomföra dessa satsningar men på sikt så sparar vi såväl pengar som mänskligt lidande genom att inkludera fler i samhället och minska gapet mellan olika grupper i samhället.

Lennart Gabrielsson, kommunalråd (FP) Sollentuna, 1:e vice ordförande SKL