Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

Ojämn kamp i domstolar inskränker LSS

Sedan LSS infördes för 20 år sedan har det i domstol förts många förhandlingar mellan personer med rättigheter enligt lagen och olika kommuner. Det har varit en ojämn kamp där kommunernas hela organisation ställts mot enskilda individer som föga förvånande förlorat och fått se sina rättigheter snävas in i flera viktiga domar, replikerar Harald Strand och Emanuel Mörk.

Publicerad: 29 november 2013, 14:26

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

LSS

Att kommunen skulle vara i resurs- och kunskapsmässigt underläge gentemot medborgare med funktionsnedsättning ter sig inte rimligt. Socialchefen Roland Persson skriver i sin artikel i Dagens Samhälle 18 november att ”de stora assistansbolagen (vissa ägda av riskkapitalbolag) håller sig med jurister som skall företräda brukarsidan”. Det är visserligen en korrekt beskrivning men LSS är inte bara personlig assistans. Det är en insats av tio i lagen. Bland de andra insatserna som exempelvis bostad med särskild service, kontaktperson eller ledsagarservice finns ingen tillgång till jurister för de enskilda.

Om vi tar insatserna ledsagarservice och kontaktperson ser vi tydligt hur ojämn kampen är. Av 317 mål i förvaltningsrätten år 2011 vann den enskilde 21 procent medan kommunen vann 79 procent. I dessa mål finns inga marknadskrafter som driver på möjligheten att få rättshjälp, här står den enskilde ensam mot kommunen. I ett antal rapporter har vi påvisat hur den enskilde i stor utsträckning förlorar mot kommunen i domstolsförhandlingar. Det är också stora skillnader mellan hur man tolkar den enskildes rättigheter i förvaltningsrätterna. I Stockholm fick den enskilde rätt i 8 procent av målen om kontaktperson, i Malmö 47 procent år 2011. I enskilda domar har personer med lika stort behov av stöd fått olika utfall i rätten beroende på hemvist.

Roland Persson skriver att man ska försöka göra så rätt som möjligt. Men vad innebär rätt tillämpning och vem har makten att formulera den? Det kan inte finnas en helt åsiktsfri tillämpning av en lagstiftning som LSS. Tillämpningen kommer att vara präglad av värderingar. Om man exempelvis är negativt inställd till de kostnader som uppstår på grund av individers rättigheter kommer den kommunala tillämpningen präglas av detta.

LSS kom till som ett skydd mot att dessa individer inte skulle bli bortprioriterade i den lokala politiska processen. Om kommunen, oavsett anledning, tolkar LSS på ett sätt som den enskilde rättighetsbäraren anser är för snävt ska det prövas i domstol. I ett fungerande rättssystem blir det då domstolen som har sista ordet att formulera vad som är rätt. Då är det av största vikt att det finns en balans av maktförhållandena mellan kommunen och den enskilde. Det finns inte i dag.

Handikapputredningen (SOU 1991:46) föreslog att rättshjälpslagen skulle ändras. De menade att det borde vara lättare att få rättshjälp i förvaltningsdomstolen. Myndigheternas serviceskyldighet och den allmänna rättshjälpen ansågs inte vara tillräcklig.

Den enskilde behöver rättshjälp när mål ska drivas i förvaltningsdomstolen, detta för att förvaltningsdomstolen ska få tillräckligt med underlag för att kunna fatta beslut om vad som är rätt tillämpning av lagstiftningen.

Harald Strand, ordförande FUB Stockholms län

Emanuel Mörk, ordförande för Autism & Aspergerföreningen i Stockholm

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

LSS

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev