Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

onsdag12.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

LOV kan bli en vinstaffär för kommunerna

Nyligen har media rapporterat om att kostnaderna för hemtjänst ökat dramatiskt. Orsaken står bland annat att finna i ett ökat behov hos kommunerna, en ökning som överstiger budgeterade kostnader. Men rätt använt kan LOV istället bli en kommunal vinstaffär.

Publicerad: 23 oktober 2012, 14:07

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

ItLOV

Gemensamt för kommunerna som rapporterat om kostandsökningar är att de tillämpar Lagen Om Valfrihet (LOV), något som en tredjedel av Sveriges kommuner gör och fler än så planerar att göra. Kostnadsökningen beror inte på LOV- leverantörens prissättning, då deras ersättning per levererad timma för hemtjänst är reglerad i upphandlingarna till mellan 300 - 400 kronor. Intressant nog visar den senast tillgängliga statistiken från 2010, att totalkostnaden i Sverige ligger på en nivå på cirka 6 000 kr per timme i snitt avseende gruppen ”hemtjänst till äldre i ordinärt boende”. Leveransen av hemtjänst-service kan alltså inte förklara den största delen av kostnaden eller kostnadsökningen. Så hur förklaras då differensen?

Efter kommunens tilldelningsbeslut av hemtjänst kan brukaren (kunden) välja leverantör av denna tjänst. LOV-leverantören genomför insatsen med hjälp av egen personal och andra resurser som behövs för att utföra omsorgsuppdraget med god kvalitet. Ersättning utgår till leverantören endast för den tid som de varit hos brukaren och utfört insatsen. I praktiken betyder det att en brukare som tackat nej till hjälp en dag - vilket de har full rätt att göra - leder till att leverantören inte får fakturera sin tid och följaktligen inte heller får någon ersättning för just den dagen.

Den stora kostnaden för kommunen ligger med all säkerhet i strukturer där administrationen stjäl både tid, kraft och resurser. Det är mycket förvånande att LOV-leverantörer inte tillåts utbyta information på ett smidigt sätt via nätet. Kommunen tillhandahåller istället utrustning för att rapportera insatser och avvikelser, ett kriterium som finns med i aktuella LOV- upphandlingar. Är det måhända dags för en NPBÖ-funktion (nationell patient/brukar-översikt)?

Varför inte dra nytta av leverantörens eget IT-stöd fullt ut när det redan finns på plats? Digitaliserad information är det mest kostnadseffektiva format som finns när det kommer till att skapa, utbyta, återanvända och lagra uppgifter och data. I dag sker ofta utväxling genom att leverantörens administrativa personal manuellt lägger in informationen via ett webbfönster till kommunens system, och/eller med hjälp av en elektronisk penna som gör samma jobb. Detta avser endast vad som kallas för insats- och avvikelserapportering. Men oavsett hur den informationen, som alltså bara är en delmängd av all information, införs både i kommunens och i leverantörens IT-system så innebär dagens system ett både onödigt och kostsamt dubbelarbete.

Ett elektroniskt utbyte av all information skulle ge både kommunen och leverantören ett värdefullt samarbetsverktyg för att konstant ha aktuell information till hands i hela kedjan dygnet runt. Dessutom skulle viss relevant information kunna bli tillgänglig för anhöriga, som exempelvis meddelanden om att ”I dag Anna ersätter Bernt på grund av sjukdom”, ”Bertils aptit är bättre igen” och så vidare. Alternativet i dag till ovanstående smidiga lösning är den något äldre modellen med papper och penna samt en telefon.

Lagen om valfrihet är här för att stanna. Befolkningen åldras och blir både äldre och fler. Många kommuner behöva stöd och fler bolag kommer fortsatta att utveckla tjänster för vård- och omsorgsmarknaden i hemmet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) måste initiera ett arbete och engagera personer på alla nivåer hos alla Sveriges 290 kommuner för att strukturera ett smidigt och modernt elektroniskt informationsutbyte som sektorn är i skriande behov av.

Belys hela hemtjänstprocessen (även delegerad vård i hemmet) i perspektivet av LOV-leverantör från tilldelningsbeslut till leverans av omsorgen och eventuellt vård. I det arbetet är det essentiellt att tidstjuvar som dubbelarbete identifieras. Vidare behöver ett interface för elektroniskt utbyte av verksamhetsinformation utvecklas med målet att underlätta arbetet i hela omsorgskedjan.

Sverige behöver en fortsatt god hemtjänst, men inte till priset av 290 olika sätt att utbyta information mellan leverantörerna och kommunerna. Det är för övrigt något som slår extra hårt mot leverantörer som utför tjänster i flera kommuner. De får helt enkelt ingen utväxling av sitt eget IT-stöd, utan tvingas arbeta efter den rutin som varje kommun själv väljer. Det bidrar både till ett stort resursslöseri samtidigt som det också försvårar en framtida nödvändig utveckling av verksamhetsstödet.

Dan Lindqvist, managementkonsult, Moretime

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

ItLOV

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev