Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Äldreomsorg

”Lex Sarah är och ska vara en trygghet”

Det är långt ifrån alla misstag inom äldreomsorgen som anmäls enligt Lex Sarah. Att låta bli att anmäla bidrar till otrygghet och misstro.

Publicerad: 9 februari 2017, 12:10

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lex Sarah ska vara en kvalitetssäkring som bidrar till att förbättra tryggheten och alla som arbetar med äldreomsorg ska slå larm om man upptäcker eller misstänker att allt inte står rätt till.

Foto: TT


Ämnen i artikeln:

IVO

Sedan 2001 finns Lex Sarah inom socialtjänstlagen med syfte att den som arbetar inom äldreomsorgen är skyldig att rapportera in eventuella missförhållanden i verksamheten. Lex Sarah ska vara en kvalitetssäkring som bidrar till att förbättra tryggheten och alla som arbetar med äldreomsorg ska slå larm om man upptäcker eller misstänker att allt inte står rätt till. Vid särskilt allvarliga händelser ska det som inträffat också tas vidare till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Så sker inte alltid.

72 av landets 290 kommuner, det vill säga 25 procent, lämnade under förra året in anmälningar till IVO. Misstag begås överallt i vårt land men det anmäls långt ifrån alltid. I Bjuv dog en äldre kvinna för några år sedan då hon blivit kvarglömd på balkongen, trots att kvinnan sagt sig vara orolig för att bli lämnad ensam och det larm som hon hade inte hade gått igång.

Därefter tog det åtta dagar innan en Lex Sarah-anmälan inkom till IVO. I sin kommentar påpekade IVO även att det förebyggande arbetet brustit och att det inte heller finns någon klar plan för att undvika liknande händelser i framtiden. Precis därför är det så oerhört viktigt att anmälningar görs och att man kvalitetssäkrar sina rutiner.

Allt för många kommuner har  i dag personal och chefer som inte tycks våga lägga fram eller ta vidare de händelser eller de anmälningar som kommer in då man är rädd för negativa konsekvenser. Det är allvarligt och feltänkt och drabbar främst de som verksamheten är till för – äldre, sjuka och människor i behov av hjälp och stöd.

Jag har fått berättat för mig att det finns kommuner där tjänstemännen på nämnden inte velat redovisa de åtgärdslistor som verksamheter använder för att åtgärda allt från smått till stort då de är rädda för att det inte ska finnas en politisk förståelse. Detta väcker oro och är direkt skadligt för enskilda individer. Det undergräver trovärdigheten inom omsorgen men minskar också möjligheterna till nödvändiga förbättringar och hämmar det förebyggande trygghetsarbete som behöver genomföras.

Att inte anmäla missförhållanden och misstag är att göra både vårdtagaren och vårdgivaren en stor björntjänst. Lex Sarah är och ska vara en trygghet. Det är en skyldighet att som vårdgivare anmäla missförhållanden för att säkerställa att de korrigeras, inte upprepas och att det förbyggande arbetet intensifieras.

Rädslan för att drabbas av medias negativa rubriker och granskningar har helt klart skapat ett omvänt förhållningssätt på sina håll som direkt skadat det arbete som behöver göras inom svensk omsorg. Ett öppet och transparent arbetssätt inom omsorgen som kan hantera händelser där vårdtagare skadats är därför en grundbult i att garantera trygghet och motverka misstro mot den egna verksamheten.

En ny undersökning visar att skillnaden mellan att rapportera in missförhållanden skiljer sig avsevärt mellan vårt lands kommuner och att exempelvis Malmö sticker ut i antalet anmälningar. Men då blir frågan, som IVO också ställer sig, har äldreomsorgen försämrats så pass mycket i staden eller har anmälningsbenägenheten istället ökat?

Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot (M)

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

IVO

Dela artikeln:

Nyhetsbreven som ger dig bäst koll på samhället

Välj nyhetsbrev